Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

”Unionen lever i det förflutna”

Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.
Lina Björk Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Frilans Finans har startat Frilans Finans Råd som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Kollega har i en tidigare artikel berättat om Unionens syn på den strandade förhandlingen om kollektivavtal: Frilans finans startar gul fackklubb

Hur upplever ni att diskussionerna om kollektivavtal har gått med Unionen?
– Jag har förhandlat med Unionen i egenskap av ordförande för egenanställningsföretagarnas branschorganisation. Jag är så klart inte nöjd eftersom vi inte fick till ett kollektivavtal. 

Varför har man inte kommit överens?
– Min analys är att vi hade helt olika förutsättningar. Vi är en organisation bildad i nutid, vi kan vara pragmatiska och lösningsorienterade medan Unionen har ett ideologiskt arv som skapar en massa låsningar. Till exempel diskussionen om tillsvidareanställningar, jämfört med tidsbegränsade anställningar. Där har Unionen en syn som går långt tillbaka till fackföreningarnas start och som hör samman med industrialismen. När samhället förändras är det svårt att flytta med i tiden, men man måste byta synsätt när arbetsmarknaden utvecklas.

Är det några speciella frågor där man står långt ifrån varandra?
– Tillsvidareanställningen utgjorde den största låsningen. Fackföreningarna ser den anställningsformen som den enda tryggheten och när det nu växer fram en arbetsmarknad där man jobbar uppdragsbaserat så har man svårt att förhålla sig till det. Vi menar att det går att bygga trygghet utan en tillsvidareanställning.

Varför har det startats en ”gul” fackklubb?
– Det har inte startats en gul fackklubb, det är en etikett som har klistrats på oss av andra. Det som Frilans Finans har gjort är att vi har startat Frilans Finans Råd, som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Skälet till att vi gjorde det är att det inte finns någon part som representerar dem som jobbar uppdragsbaserat.

Så det var aldrig tänkt som en fackklubb?
– Vi behöver jobba med frågor kring villkor och trygghet och annat som rör den här typen av anställningar och eftersom inte Unionen eller någon annan part vill ta det ansvaret så startade vi det här rådet.

Vilka frågor ska rådet fokusera på?
– Kompetensutveckling, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, matchningsfrågor och såklart a-kassan, som är ett sorgebarn för alla som jobbar uppdragsbaserat.

Hur många är med?
– Det har valts tio personer som ska representera de 18 000 som jobbar som egenanställda. De har ett mandat på två år. 

Hur ser ni att man tillgodoser de anställdas trygghet i dag utan kollektivavtal?
– Vår organisations syfte är att se till att människor får möjlighet att utvecklas. Därför är det naturligt att vi arbetar utifrån ekonomisk och social hållbarhet. Frilans Finans Råd är en del i det. Sedan jobbar vi systematiskt med arbetsmiljön. Att våra egenanställda är långt ifrån arbetsledningen är inget unikt, så har många yrken utvecklats.

 – Vi jobbar preventivt med utbildningar, bland annat via nätet. Men det är en delvis ny arbetsmarknad och man måste skapa nya rutiner och processer för att jobba med sådana saker.

Är kollektivavtal en del i framtidens arbetsmarknad enligt er?
– Jag tror på den svenska modellen. Det var därför vi valde att sätta oss i förhandlingar med Unionen. Sedan måste fackförbundet bestämma sig för om de vill vara en part som representerar anställda som jobbar uppdragsbaserat, eller om de vill överlåta det på andra parter.

Samtalar ni med andra parter?
– Ja. Men många delar av arbetsmarknaden är väldigt polariserad. Det är låsta positioner redan från början. Det gäller till exempel a-kassan, som vägrar att föra en dialog med oss.

Finns det möjlighet till fortsatta diskussioner med Unionen?
– Vi stänger inga dörrar, det är en fråga för Unionen.

Vad krävs för att det ska ske?
– Att man säger att man vill vara med att reglera de egenanställdas arbetsvillkor och är beredda att skapa ett nytt sorts kollektivavtal där arbetsgivaren betalar proportionerligt till trygghetssystemen. Dagens kollektivavtal bygger på tillsvidareanställningar och då hamnar vi i ett läge där arbetsgivaren inte betalar proportionerligt. Det är helt orimligt.

En gul fackklubb

En gul fackklubb är en facklig sammanslutning som styrs av arbetsgivaren. Det första gula facket, Fédération nationale des Jaunes de France, grundades i Frankrike av Pierre Biétry år 1902. Den gula färgen valdes för att understryka skillnaden mot rött som associerades med socialism.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Nytt avtal för apoteksanställda

Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Elisabeth Brising Publicerad 2 juni 2025, kl 14:54
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor. 

Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.

Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger. 

Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet. 

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.

Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt. 

– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar.  Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.  

”Grundlön viktigast”

Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner. 

– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon. 

Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna. 

En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor. 

– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson. 

”Alla medlemmar ska behandlas lika”

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel. 

Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.

Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:

– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon. 

Nya apoteksavtalet i siffror

Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027 

  • 6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas
     
  • Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026. 
     
  • Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
     
  • Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027. 

    Källa: Unionen

Även Apoteas anställda har nytt avtal

Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier 

De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.

Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda.  Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.  

Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.