Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trots nya jobb: Fortsatt ovisshet i Kiruna

Kiruna utlovas minst 120 nya jobb för att ersätta jobb som försvinner när Radiotjänst läggs ned. Men den satsningen räcker knappast – i dag jobbar 280 personer på företaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikipedia.
Ardalan Shekarabi, civilminister. Wikipedia.

Om, vilket regeringen föreslagit, radio- och tv-licensen ersätts med en public service-avgift som hanteras av Skatteverket blir Radiotjänst överflödiga.

Därför kommer nu regeringen med ett löfte om en satsning i Kiruna. I det ingår en förstärkning av Lantmäteriets verksamhet, etablering av ett kontor för Statens servicecenter och utveckling av Skatteverkets verksamhet.

– Regeringen menar allvar med att hela landet ska leva. Därför kommer vi att ge i uppdrag till ett antal myndigheter att förbereda denna utvidgning. Detta för att Kiruna inte ska drabbas av nedläggningen av Radiotjänst, sade civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.

August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben på Radiotjänst, är glad åt beskedet, men konstaterar att de 120 jobben som utlovas inte kommer vara nog.

– Vi kan inte ta något för givet, vi måste fortsätta arbeta för flera jobb. Från fackets sida kommer vi att driva på för att hitta nya jobb i den kommersiella sektorn, säger han.

– Vi kan väldigt mycket. Vi skulle kunna bli ett callcenter, kundtjänst, datalagring eller jobba med sälj. Det är bara byta flagga utanför huset så kör vi.

Av dagens 280 anställda är 120 heltidare. Övriga jobbar på timmar. För många av dessa handlar det om första jobbet efter skolan, andra är nyinflyttade till Sverige.

 På så vis är det här en väldigt viktig arbetsplats. Några motsvarande arbetstillfällen finns inte i Kiruna.

Går allt enligt regeringens planer ska avvecklingen av Radiotjänst börja 2019 och avslutas 2020.

– Regeringens satsning är avgörande för Kiruna. Det är jättestort här uppe. Men samtidigt finns ovisshet hos våra medlemmar. Jobben är inte vigda åt oss, utan vi kommer att få söka dem som alla andra, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.