Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Mensen kan vara efterlängtad eller inte. Oregelbunden eller regelbunden. Komma som en störtflod eller som några kladdiga stänk. Den kan kännas som knivar i magen eller inte kännas alls. Och en dag upphör den att komma helt.
I Sverige får en flicka i genomsnitt sin första mens när hon är runt 13 år och sedan kommer den tillbaka hundratals gånger fram till att hon går in i menopausen någonstans vid 50 år. Mens borde alltså vara den mest naturliga sak att prata om. Men så är det inte.
Kvinnor i Sverige har tillgång till rent vatten, toaletter och mensskydd, något som kvinnor på många håll i världen saknar. Miljontals kvinnor och flickor kan inte låsa dörren om sig eller tvätta sig och många tillverkar provisoriska mensskydd som läcker inom några minuter. Mens kan vara så tabu i vissa länder att flickor tror att de håller på att dö när de får sin första blödning. Eller så anses de orena och får därför inte vistas på vissa platser i hemmet eller ute i samhället.
– Här i Sverige har det hänt mycket vad gäller att prata om mens, som bidragit till att göra ämnet mindre tabubelagt. Men många upplever det fortfarande som svårt att prata om mens, inte minst sig egen, så vi måste fortsätta prata, säger Kerstin Isaxon, sexualupplysare på RFSU.
För många kvinnor påverkar mensen jobbet varje månad. Sex av tio lider av mensvärk och två av fem har så ont att de måste stanna hemma från jobbet, enligt en undersökning från förra året.
Kerstin Isaxon tycker att arbetsgivare måste ta allvarligare på att många kan bli kraftigt påverkade såväl fysiskt som psykiskt av sin mens. Som det är nu kan mensbesvär ibland nästan bagatelliseras.
– Många lider i tysthet. Som arbetsgivare kan man därför föregå detta genom att signalera att mensrelaterade problem tas på allvar och är skäl för att sjukskriva sig. Och till dig som har stora besvär, mitt råd är att vara tydlig med din chef och förklara hur mensen påverkar och begränsar dig.
Borde arbetsgivare erbjuda gratis mensskydd?
– Det tycker jag! Mensskydd är nödvändigt för personer som har mens och det blir dyrt i längden. En kvinna lägger mellan 15 000 och 17 000 konor på mensskydd under sin livstid. Gratis mensskydd på jobbet skulle också hjälpa anställda som oväntat får mens under arbetsdagen, säger Kerstin Isaxon.
På Epicenter i Stockholm med 350 medlemsföretag och 4 000 medlemmar erbjuds gratis mensskydd på toaletterna. Där resonerar man som så att precis som att huvudvärk kan behöva lindras med en värktablett kan man plötsligt behöva mensskydd.
– Mensskydd borde finna på alla toaletter och företag. De borde vara lika självklart som att det finns toalettpapper. Det är viktigt att de är tillgängliga och synliga. Då blir det säkert också mindre tabubelagt, säger Olivia Mezquida, servicechef på Epicenter.
... som är chef
... som har mens
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
