Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så många timmar om året väntar du på kaffe

Har du en kaffemaskin på ditt jobb som visserligen gör fantastiskt gott kaffe men som verkar ha hela dagen på sig? Kollega har räknat ut hur många timmar om året som en genomsnittlig kaffedrickare faktiskt väntar på kaffe …
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Vi har alla varit där. På väg in på morgonmötet med andan i halsen men med ett kaffesug som måste botas bums. För vem orkar med ett långt möte utan koffein?

Men att du är stressad påverkar inte kaffemaskinens noggranna malande och bryggande. Inte det minsta faktiskt. Du himlar med ögonen, trampar rastlöst med foten och klickar irriterat på knappen minst fem gånger. Och den där minuten som det tar att få din kopp känns som en evighet!

Någon evighet kan man inte påstå att det rör sig om, men faktum är att den genomsnittlige kaffedrickaren tillbringar hela 12 timmar och 40 minuter per år med att vänta på kaffemaskinen på jobbet. Det blir cirka 17 minuter på en arbetsvecka och över en timme i månaden.

Tips medan du väntar!

Om du inte har för avsikt att trimma kaffemaskinerna på jobbet får du helt enkelt göra det bästa av situationen. Är du en flitig typ tar du upp mobilen och kollar jobbmejlen. Är du en slarvig typ tar du upp den och kollar en extra gång var det där mötet var nu igen.

Eller så gör du något mycket trevligare – vänder dig om och pratar med en kollega. Säkert finns det någon du inte hälsat på tidigare eller någon favorit i närheten som du hinner gagga lite med.

Eller så använder du helt enkelt minuten till dig själv och det inre, lite mindfulness innan långmötet kanske är precis rätt medicin? Om nu inte själva kaffet piggar upp …

Så har vi räknat:

Vi tog tid på en kaffemaskin från en av de stora leverantörerna. Från att vi tryckte på knappen till att kaffet slutade droppa ner i koppen tog det 55 sekunder. Utöver det lade vi på 10 sekunder för den tid det tog att ta fram en kopp och ställa under strålen samt att ta upp koppen när kaffet var klart. Alltså 1 minut och 5 sekunder.

Sedan multiplicerade vi tiden med 3,2 (i Sverige dricker vi i genomsnitt 3,2 koppar kaffe per person och dag). Varpå vi multiplicerade den sammanlagda tiden per dag med antalet arbetsdagar per år (226 dagar i genomsnitt).

Och resultatet är alltså 12 timmar och 40 minuter.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland