”Årets kanske mest inspirerande kollektion”, skrev det anrika modemagasinet Vogue om ditt examensarbete. Vad tänkte du då?
– Att det var overkligt men också ett fantastiskt erkännande. Kollektionen är så långt ifrån det vi är vana att se på modescenen. När jag skickade ut modellerna visste jag inte om jag skulle klara mig eller krossas. Kollektionen är så personlig och går långt utanför normen för vad vi ser som mode.
Hur fick du idén till kollektionen?
– Jag var tio år när jag drabbades av min ryggmärgsskada. Jag tog mig fram på kryckor, men för ett år sedan kände jag att jag inte kan lägga all min energi på att ta mig från A till B. Då blev det rullstol. När jag blev sittande började jag fundera på vad som händer med kläderna, särskilt när det kommer till jeans. Kroppen har en helt annan position när du sitter än när du står. Jag började klippa, klistra och drapera. Till slut hittade jag rätt och insåg att det här vill jag basera mitt examensarbete på.
Vilken respons har du fått från andra som använder rullstol?
– Många är glada och känner hopp. Men jag har också fått kritik, vissa hävdar att jag använder min rullstol för att få uppmärksamhet, andra menar att mina plagg inte går att använda om du sitter i rullstol. Men mitt arbete handlar ju mer om konst än kommersiellt gångbara byxor. Det handlar om representation, att alla ska få plats och synas på modescenen, inte att hitta plagg som går att använda.
Vad gör du just nu?
– Jag håller på att tillsammans med ett klädmärke ta fram ett par unisexjeans som kommer att ha längre grensöm och vara tightare i ryggen och lösare framtill. Modellen passar alla men designen utgår från en kropp som sitter mycket.
Vad gör du om tio år?
– Min dröm och drivkraft är att förändra modescenen. Jag vill att alla kroppar ska kunna känna sig representerade i branschen. Kläder ska utgå från människor som bär plaggen, i stället för från dem som tittar på plaggen.
Vad tror du om en kollektion för tjänstemän som sitter mycket?
– Det kan säkert vara lika obekvämt att sitta framför en dator som i en rullstol. Kostymer är egentligen konstruerade för att stå stilla i. Sätter du dig ner behöver du knäppa upp kavajen och skjortorna är ofta snäva i halsen. Så ja, kanske det!