Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unionen kräver fler satsningar på kompetens

Regeringen satsar 20 miljoner kronor på korta högskolekurser som ska locka medelålders till vidareutbildning. Unionen välkomnar pilotprojektet.
– Det är bra att man gör något men det är inte tillräckligt, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Ola Rennstam Publicerad
colourbox.com
En Novusundersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän yngre än 36 år visar att fyra av tio tror att de kommer byta yrke minst tre gånger under sitt yrkesliv. colourbox.com

I fjol blev många äldre Ericssonmedarbetare uppsagda för att de, enligt företaget, saknade rätt kompetens. Många har sedan dess ersatts av yngre arbetskraft med mer uppdaterade kunskaper. Det är bara ett av många exempel på vad som kan hända när en arbetsgivare inte ser till att kontinuerligt vidareutbilda sin personal.

Unionen har länge krävt satsningar på bättre möjligheter till omställning i arbetslivet och vidareutbildningar för yrkesverksamma mitt i livet. Nu tyder mycket på att förbundet har blivit bönhört.

Med hjälp av Vinnova startar nämligen regeringen ett pilotprojekt med korta högskolekurser på avancerad nivå för specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. 20 miljoner kronor under två år är öronmärkta för satsningen men det kan komma att medfinansieras av pilotprojektens deltagare.

– Det är en start som vi välkomnar men det sker i väldigt liten skala och kommer inte räcka till särskilt många utbildningsplatser. Verkligheten kräver att lärosätena riggar sina erbjudanden så att de passar yrkesverksamma, men just nu går utvecklingen i motsatt riktning; antalet distansutbildningar och enstaka kurser minskar liksom antalet äldre som läser på högskolan, säger Henrik Ehrenberg.

Unionen vill ha fler yrkeshögskoleutbildningar som är ett år eller kortare, fler distansutbildningar och fristående kurser på högskolan. Förbundet uppmanar nu politiker och lärosäten att skynda på processen och inte invänta lärdomarna från pilotprojektet.
–  Jag skulle inte rekommendera dem att luta sig tillbaka med detta miniprojekt och utvärdera det om två år. Den här utvecklingen går väldigt fort och det krävs åtgärder skyndsamt för vända den negativa trenden, säger Henrik Ehrenberg.

Satsningen på korta utbildningar är enligt regeringen viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ligga långt fram i den tekniska utvecklingen. Henrik Ehrenberg håller med.
– Sverige är väldigt beroende av vi att kan behålla vår konkurrenskraft och att våra företag kan vara innovativa. Automatiseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens rullar på, om de nya jobben inom det området ska skapas i Sverige måste det finnas spetskompetens, annars hamnar vi på efterkälken. Det är lite tröttsamt att höra att alla är överens men under tiden händer det väldigt lite.

En Novusundersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän yngre än 36 år visar att fyra av tio tror att de kommer byta yrke minst tre gånger under sitt yrkesliv.  Den snabba omställningen på arbetsmarknaden med alltfler jobb som automatiseras eller digitaliseras påverkar ungas karriärval. Det är främst unga i storstäderna som tror på flest karriärbyten framöver.
– Om de unga redan nu känner på sig att de måste vidareutveckla sig regelbundet är det en viktig fingervisning om vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Och även en signal till företagen att vårda personalens kunskaper för att vara attraktiva arbetsgivare, säger Henrik Ehrenberg.

20 miljoner till korta utbildningar

Regeringen satsar 20 miljoner kronor på ett pilotprojekt för akademisk kompetensutveckling för redan yrkesverksamma högskoleutbildade. Innovationsmyndigheten Vinnova ska tillsammans med näringsliv och offentliga aktörer ta fram kortare högskolekurser som svarar mot arbetsmarknadens behov. Projektet pågår 2018 och 2019. Vinnova ska redovisa resultatet senast mars 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK