Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Ingen ersättning trots sjukförsäkring: "Jag känner mig lurad"

Han tvingades göra två hjärtoperationer. Trots att diagnosen täcktes av den gruppförsäkring Hasse Widell tecknat blev han utan ersättning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Mattias Johansson
Eftersom Hasse Widell opererades via handleden i stället för via bröstkorgen fick han ingen ersättning. Mattias Johansson

Hasse Widell är aktiv cykelmotionär. När han först fick problem med orken trodde han att det berodde på en förkylning. Så småningom stod det klart att det var betydligt värre än så. Det blev två operationer med tre veckors mellanrum för att bli av med förträngningarna i hjärtats kranskärl.

Den första operationen, en ballongvidgning, upplevde han som ganska skonsam. Det andra ingreppet, där läkarna tvingades borra upp kärlet, var värre.

Den sjukförsäkring med tillhörande diagnosförsäkring som Hasse Widell hade tecknat hos Förenade Liv via Unionen skulle enligt bolagets förköpsinformation ge honom ”ett engångsbelopp vid fastställd specifik diagnos som exempelvis hjärtinfarkt, viss typ av cancer samt stroke”. I hans fall handlade det om 44 800 kronor.

Läs mer: Välj rätt sjukförsäkring

Men glädjen över försäkringen tog snabbt slut efter kontakt med Förenade Liv, som hänvisade till försäkringsvillkoren. För att få ersättning för diagnosen ”operation av hjärtats kranskärl” måste det röra sig om en bypassoperation där ett av hjärtats kranskärl byts ut.

– Jag blev jättepaff, tyckte att mitt fall var klockrent. Jag hade ju gjort två hjärtoperationer. Okej att de gick in via handleden i stället för via bröstkorgen, men det handlar ju om att tekniken har blivit bättre, säger Hasse Widell, som känner sig lurad.

Hasse Widell har nu vänt sig till försäkringsbolaget och begärt att få beslutet omprövat.

– Jag tycker att deras handlande är oskäligt och att de ska hysta upp lädret.

Enligt Per Westerståhl, som är skadechef på Förenade Liv, är tanken med diagnosförsäkringen att den ska träda in vid en svår sjukdom.

– Det ska vara en viss dignitet på sjukdomen. När man gör en ballongsprängning gör man inget större ingrepp, det är en ganska enkel operation. Patienten kan gå hem i stort sett samma dag. Detta till skillnad från när man gör en öppen hjärtoperation och är tvungen att såga upp bröstkorgen.

Skulle alla diagnoser ersättas skulle försäkringen bli så dyr att knappast någon skulle ha råd att köpa den, påpekar Per Westerståhl.

Borde ni inte vara tydligare med vilka begränsningar som finns?
– Förköpsinformationen kan inte berätta allt. Vi hänvisar till villkoren om man vill få veta mer, de finns ju att läsa på hemsidan. Det anses vara tillräckligt, säger Per Westerståhl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.