Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När vi träffar bolagets vd och medgrundare Camilla Agardh på kontoret i Stockholm är hon tydlig med att fria arbetstider är bra affärsmässigt samtidigt som det ger medarbetarna möjlighet att själva planera sin tid och därmed må bättre.
– Det går ofta hand i hand. Mår våra medarbetare bra och jobbar när de är som effektivast når också bolaget bättre resultat. Det här handlar inte om att vi ska vara nya och sköna, utan det finns ett tydligt syfte.
När Camilla Agardh var ny som chef kände hon sig tvungen att säga till om någon kom sent på morgonen, men det var inte en roll hon kände sig bekväm med. Själv kunde hon ju komma och gå som det passade henne, varför skulle inte de anställda kunna göra på samma sätt?
Det var inte ett helt självklart steg. Som chef skulle hon tvingas släppa på kontrollen. Om inte de anställda var på kontoret vissa bestämda tider – hur skulle hon veta att de arbetade?
På Invise började man försiktigt: alla var tvungna att vara på plats mellan klockan 10 och 14. I övrigt var det fritt, så länge man jobbade sina 40 timmar i veckan. Resultatet blev så pass lyckat att de redan efter några månader gick vidare och släppte hela veckan fri.
I dag kan de anställda jobba när och var de vill. Fast måndagsmötet bör alla vara med på. Och det finns även andra realiteter man måste anpassa sig till: kunderna finns i allmänhet på plats dagtid och kollegor kan ha önskemål om mötestider. Och, kanske viktigast av allt, deadlines måste hållas.
Säljaren Marcus Lindgren, som har varit på Invise i ett halvår, ser bara fördelar när han jämför med sitt tidigare jobb.
– Där fanns inte samma flexibilitet. Jag kunde ha varit på affärsresa i Asien och kommit hem på kvällen, dagen efter var jag tvungen att vara på kontoret klockan nio eftersom det var så det skulle vara.
Han ser även en annan poäng med arbetstiderna.
– Man måste lita på varandra. Det går inte att titta snett på kollegor som går hem tidigt på eftermiddagen. Det främjar öppenheten, vi växer som människor, säger Marcus Lindgren.
Teoretiskt går det att jobba stenhårt två dygn i sträck och ta ledigt resten av veckan. Det är dock inget som företaget rekommenderar, och inte heller något som någon anställd gör. Däremot finns det anställda som ibland föredrar att jobba nattetid eller några timmar på helgen.
De allra flesta jobbar dock ganska ”vanliga” tider, men anpassar det till personliga önskemål, och väljer att i första hand sitta på kontoret.
Man måste lita på varandra – Det främjar öppenheten, vi växer som människor
Somliga kommer tidigt. Elias Holm, marketing automation specialist, är nyligen tillbaka från föräldraledigheten. Som småbarnsförälder passar systemet honom perfekt. Han kommer till jobbet redan klockan sju på morgonen och kan därmed hämta tidigare på dagis. Kör det ihop sig med bvc-besök och annat kan han lämna jobbet tidigare utan att känna stress för att han måste tillbaka.
– De flesta jobb har ju något slags flextid, men här behöver man inte rapportera i något system när man går och kommer. Det är lite mer frihet under ansvar, man blir betraktad som vuxen.
Andra väljer att börja lite senare än normalt och i stället sitta kvar på kvällen när de andra gått hem. Sanna Everskog Lund, som även hon jobbar med marketing automation, tillhör de morgontrötta. Ofta dyker hon upp vid tiotiden, ibland blir det först efter lunch.
– På mitt förra jobb började jag klockan åtta på morgonen och var ineffektiv i en och en halv timme. Här är jag effektiv redan från början. En del av mitt jobb är dessutom att vara kreativ, och kreativiteten kommer oftast på kvällen. Då är det skönt att sitta här när kollegorna har gått hem och kunderna slutat ringa.
En annan sak som är bra med fria arbetstider är att hon aldrig behöver kolla med chefen om hon behöver springa ut på ärenden.
– Jag har aldrig varit på en arbetsplats där man litar så mycket på de anställda, man känner sig inte övervakad. Det höjer motivationen.
Nu har det gått tre år sedan fria arbetstider infördes och vd:n Camilla Agardh ser enbart fördelar. Invise har fått nöjdare anställda som presterar bättre. Systemet främjar hälsa och arbetsglädje, något som i sin tur ökar produktiviteten.
– Vi har förståelse för att människor fungerar på olika sätt och att man presterar olika bra vid olika tider på dygnet. Och vi har en förståelse för att jobbet inte är allt i livet. Vi tycker inte att man ska behöva komma hem helt slut. Vi tycker tvärtom att man ska komma hit och få energi som man kan ta med sig hem.
Invise har omkring 25 anställda, men är i stadig tillväxt. Men även om företaget skulle ha 500 anställda skulle arbetssättet med fria arbetstider fungera, anser Camilla Agardh.
– Ja, om ledarskapet är rätt och varje person vet vad som förväntas. Det viktiga är att man som ledare inte kontrollerar för mycket – det dödar kreativiteten och motivationen.
Det finns ytterligare en positiv effekt av arbetstidssystemet. Det har fått fler att söka sig till Invise, intygar Fredrik Fernström, som är medgrundare till bolaget.
– Men det är ingen pr-grej för oss, det primära är att folk ska må bra och få förutsättningar att göra ett bättre jobb. Men det är klart att det finns ett signalvärde i att vi har fria arbetstider, det säger något om oss som företag. Jag vill tro att vårt synsätt på vad arbete innebär skiljer sig från många andras, vi jobbar här tillsammans för att vi brinner för det vi gör. Det kan låta klyschigt, men passion kan inte regleras inom ramarna för arbetstider.
FASTA ARBETSTIDER
Extra betalning i form av till exempel övertid, jourtid och beredskap regleras i kollektivavtal. Finns inte kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om ersättning.
FLEXTID
Du kan välja hur du vill förlägga din arbetstid i början och slutet av arbetsdagen, inom en viss tidsram. Det kan exempelvis vara mellan klockan 7 och 9 samt klockan 16 och 18. Flextid kan inte användas för att ersätta övertid.
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.