Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Parterna överens: Lön på 8 000 till nyanlända

Unionen har tillsammans med IF Metall och Teknikföretagen tagit fram ett förslag på principöverenskommelse som ska underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Modellen innebär bland annat en lön på 8 000 kronor och att arbetsgivarna slipper arbetsgivaravgifter.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna anställas i en så kallad etableringsanställning - en visstidsanställning i upp till två år enligt den överenskomna modellen. Efter två år är det tänkt att den anställde automatisk ska bli tillsvidareanställd. Tanken är att det ska vara så enkelt för arbetsgivaren att anställningarna blir av. Det rapporterar Sveriges Radio.

Lönen på 8 000 kronor i månaden ska kompletteras med ett statligt bidrag som går direkt till den anställde. Parterna har enats om att den totala inkomsten, som man räknar med ska vara skattebefriad, ska motsvara en lägstalön efter skatt.

Överenskommelsen med etableringsanställningar ska gälla tillfälligt i fem år och riktar sig till nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna men även till långtidsarbetslösa, beroende på hur gamla de är och hur länge de varit utan jobb. Utbildning ska också ingå i paketet.

Nu ska förslaget förankras bland LO-facken och sedan kommer parterna förhandla med staten om bidragsdelen och utbildningsbiten. Enligt Sveriges Radio har flera LO-förbund farhågor att modellen kan tränga undan anställningar som kunde ha skett utan bidragen och att andras löner kan påverkas negativt.

Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, kan det föreligga en sådan risk:

– Allting man gör har risker, men att inte göra någonting är betydligt mer riskfyllt. Då får vi en stor grupp människor som står helt utanför samhället, säger Niklas Hjert, till Sveriges Radio.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.