Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Ohållbar situation på SVT Nyheter”

Ändrade arbetsrutiner på SVT:s lokala nyhetsredaktioner har lett till ökad stress och en alltmer pressad arbetssituation. Nu kräver Unionen tillsammans med Journalistförbundet SJF att något ska göras innan problemet eskalerar och anställda drivs in i långa sjukskrivningar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Det här är inte längre en hållbar situation, anser facken på SVT. I veckan skrev Unionen och SJF på nyhetsredaktionen i Karlskrona ett gemensamt brev till ledningen med just det innehållet. ”Det är inte en fråga om utan när ambitiösa och lojala medarbetare kommer att drivas in i en längre sjukskrivning", heter det i brevet.

Men problemet är inte begränsat till Karlskrona. Det bekräftar Gun Karlsson, ordförande för den centrala Unionenklubben på SVT efter ett telefonmöte (under tisdagen) med de lokala fackföreträdarna i landet. SVT har lokala nyhetsredaktioner på 33 platser i landet.

– Det finns i hela landet, men är värst på de mindre orterna där det kan vara tio eller ännu färre personer som jobbar, säger Gun Karlsson.

Enligt henne beror problemet på att SVT ändrat arbetssätt på de lokala nyhetsredaktionerna. Numera ska de anställda lägga mer tid på webben och sociala medier, utöver jobbet med de vanliga sändningarna.

– Det handlar om väldigt ambitiösa personer som jobbar hårt och ändå inte hinner med det de är satta att göra. Och speciellt känsligt blir det när folk är borta och man inte tar in ersättare. Allra värst är det för kvällsreportrana som jobbar ensamma och ska förbereda för morgonens nyheter.

Ännu går det inte att avläsa den ökade pressen i antalet sjukskrivningar, enligt Gun Karlsson. I stället har personal på flera orter valt att gå ned i arbetstid för att orka med.

Nu har facken begärt möte med SVT centralt för att försöka hitta en lösning.

– De flesta upplever att omorganisationen är en ren skrivbordsprodukt. Meningen var att inflödet till redaktionerna skulle öka, men så har det inte blivit. I stället arbetar alla hur mycket som helst och arbetsmiljön är dålig, säger Gun Karlsson.

Läs mer: Unionen stämmer SVT i AD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.