Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Ohållbar situation på SVT Nyheter”

Ändrade arbetsrutiner på SVT:s lokala nyhetsredaktioner har lett till ökad stress och en alltmer pressad arbetssituation. Nu kräver Unionen tillsammans med Journalistförbundet SJF att något ska göras innan problemet eskalerar och anställda drivs in i långa sjukskrivningar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Det här är inte längre en hållbar situation, anser facken på SVT. I veckan skrev Unionen och SJF på nyhetsredaktionen i Karlskrona ett gemensamt brev till ledningen med just det innehållet. ”Det är inte en fråga om utan när ambitiösa och lojala medarbetare kommer att drivas in i en längre sjukskrivning", heter det i brevet.

Men problemet är inte begränsat till Karlskrona. Det bekräftar Gun Karlsson, ordförande för den centrala Unionenklubben på SVT efter ett telefonmöte (under tisdagen) med de lokala fackföreträdarna i landet. SVT har lokala nyhetsredaktioner på 33 platser i landet.

– Det finns i hela landet, men är värst på de mindre orterna där det kan vara tio eller ännu färre personer som jobbar, säger Gun Karlsson.

Enligt henne beror problemet på att SVT ändrat arbetssätt på de lokala nyhetsredaktionerna. Numera ska de anställda lägga mer tid på webben och sociala medier, utöver jobbet med de vanliga sändningarna.

– Det handlar om väldigt ambitiösa personer som jobbar hårt och ändå inte hinner med det de är satta att göra. Och speciellt känsligt blir det när folk är borta och man inte tar in ersättare. Allra värst är det för kvällsreportrana som jobbar ensamma och ska förbereda för morgonens nyheter.

Ännu går det inte att avläsa den ökade pressen i antalet sjukskrivningar, enligt Gun Karlsson. I stället har personal på flera orter valt att gå ned i arbetstid för att orka med.

Nu har facken begärt möte med SVT centralt för att försöka hitta en lösning.

– De flesta upplever att omorganisationen är en ren skrivbordsprodukt. Meningen var att inflödet till redaktionerna skulle öka, men så har det inte blivit. I stället arbetar alla hur mycket som helst och arbetsmiljön är dålig, säger Gun Karlsson.

Läs mer: Unionen stämmer SVT i AD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.