Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så nöjda är chefer med sina löner

Ju mer chefer tjänar, desto mer tycker de att deras lön är motiverad. Det och mycket annat framgår av den undersökning Chef & Karriär låtit göra.
Publicerad
Illustration: Kristian Ingers
27 procent av de manliga cheferna, men bara 18 procent av de kvinnliga, anser att lönerna är jämställda mellan könen. Illustration: Kristian Ingers

Bland chefer som tjänar över 45 000 kronor i månaden anser 61 procent att lönen motsvarar deras ansvar och arbetsuppgifter. De som tjänar under 35 000 kronor är däremot inte lika nöjda, bara 22 procent tycker att deras lön är okej. Det visar den undersökning som Chef & Karriär låtit Novus göra bland över 1 000 medlemmar.

Hur man uppfattar sin lön är väldigt individuellt, menar Unionens vice ordförande Marina Åman. Men en sak är hon säker på: Som chef ska du ha en bra lön. Den ska spegla de ansvarsområden du har, de förväntningar som finns och de resultat du levererar. Hon tror att många inte förstår vilken arbetsinsats som faktiskt krävs av chefer.

– Redan när man får sitt första chefsjobb är det viktigt att man ser sitt eget värde. Ingångslönen är avgörande för hur löneutvecklingen blir framöver, säger Marina Åman.

Samtidigt visar forskning att lönen inte är allt. Den hamnar på topp fem, utan inbördes rangordning, när det gäller vad som är viktigt på jobbet. Andra faktorer är meningsfullt arbete, trevliga kollegor, att nå goda resultat samt bra ledarskap och arbetsmiljö.

– Många tror att man väljer att bli chef för att tjäna mycket pengar, inte att drivkraften skulle kunna vara att exempelvis få människor att utvecklas. Men det är många som har andra drivkrafter än pengar. Det kan vara viktigt att tänka på när man rekryterar. Som arbetsgivare kan man fundera över vad man kan erbjuda i form av arbetsinnehåll, kamratskap och meningsfullhet, säger Karin Karlström, psykolog, och utredare på Saco och medförfattare till antologin Lönespridning.

Kvinnliga chefer bör begära 2 000 kronor mer än de hade tänkt

När det kommer till att prata om sin lön med andra visar undersökningen att ju högre lön, desto mer hemlighetsmakeri. Bland chefer som tjänar under 35 000 kronor brukar en tredjedel berätta vad de faktiskt tjänar, medan bara 14 procent av cheferna med en lön över 45 000 kronor gör samma sak.

– Lönen är så kopplad till ens person. Särskilt när man har individuell lönesättning, när lönen sattes utifrån tariffer var det säkert mindre känsligt. Nu är det en värdering av ens prestation, vad man har gjort, men också vad man har tackat ja till för lön, säger Karin Karlström.

Om man uppfattar chefslönerna på arbetsplatsen som jämställda eller inte beror, kanske inte helt förvånande, på kön. Män uppfattar i större utsträckning (27 procent) lönerna som jämställda, medan bara 18 procent av kvinnorna gör det.

Att så många som en fjärdedel av cheferna inte upplever chefslönerna som jämställda är alarmerande, enligt Karin Karlström.

– Tyvärr är det resultatet ganska väntat. Men man vet inte om det är utifrån vad man TROR att chefer tjänar eller om det står för faktiska skillnader mellan könen. Det pratas ganska mycket om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Frågan om jämställda löner är jätteviktig att arbeta med, både bland medarbetare och chefer, säger hon.

Enligt Marina Åman bör kvinnor vara lite extra om sig och kring sig när de förhandlar om sin chefslön.

– När jag arbetade lokalfackligt på min gamla arbetsplats så uppmuntrade vi kvinnor att alltid begära 2 000 kronor mer än vad de hade tänkt.

För alla som erbjudits en chefsroll gäller det att vara förberedd och påläst inför löneförhandlingen samt ha en realistisk uppfattning om vad lönenivån är i branschen och för den chefsbefattning man erbjuds. Det går att ta hjälp och rådgivning av Unionen Chef med bland annat lönestatistik.

Vid en löneförhandling är det viktigt att se helheten, där exempelvis pensionsavsättningar ingår, och fundera på vad man prioriterar själv. Marina Åman varnar för något som är mycket vanligt bland chefer: att förhandla bort övertidsersättningen. Ofta ersätts den av en veckas semester eller lönepåslag utan att man vet hur mycket övertid det blir.

– Det kan vara väl värt att avvakta och se hur mycket övertid det blir under det första året, för att sedan kunna omförhandla villkoren, säger hon.

Läs mer: Vågar du förhandla bort övertiden?

Även när det gäller förmåner som tjänstebil eller städning är det bra att reflektera över vad man själv värdesätter.

– Nackdelen är att förmåner är skattepliktiga och att man i viss mån förhandlar bort vad man själv vill göra med sina pengar, säger Marina Åman.

Alla delar i lönen och anställningsförmånerna bör regleras i anställningsavtalet. Den som erbjuds en rörlig lönedel, exempelvis i form av bonus som är kopplad till företagets resultat, bör se upp. Den delen av lönen kan snabbt försvinna om företaget går dåligt.

Chef & Karriärs undersökning visar att lönen är en viktig drivkraft i det dagliga arbetet, vare sig du är chef eller inte. Lite mer än hälften tycker det, oavsett vad de tjänar. Undersökningen belägger att få personer har valt bransch utifrån vilken lönenivå som gäller. Bland de Unionenmedlemmar som är chefer valde bara 6 procent bransch utifrån lön.

Text: Cajsa Högberg

Chef & Karriärs löneundersökning

Är lönen en viktig drivkraft i ditt dagliga arbete?
JA: 53% NEJ: 43% Vet ej: 4%

 

Kan du vara avundsjuk på vad andra tjänar?
JA: 25% NEJ: 71% Vet ej: 4%

 

Är chefslönerna jämställda på din arbetsplats?
Kvinnor JA: 27 % NEJ: 15 % Vet ej: 58 %
Män JA: 18 % NEJ: 22 % Vet ej: 60 %

 

Undersökningen gjordes av Novus i maj 2017 och riktade sig till 1 000 Unionenmedlemmar, både chefer och icke-chefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.