Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Vi kommer att leva som aristokrater«

På universitetet i Oxford finns en världsauktoritet på artificiell intelligens. Nick Boström, filosof, ser både risker och möjligheter med utvecklingen.
Publicerad
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Hur tror du att AI kommer att påverka världen?
– I ett kort perspektiv övervägande positivt, men om ett, två decennier eller hundra år – när maskinerna kommer att vara lika intelligenta som människorna – finns det risker.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

Kan verkligen maskiner ersätta människor?
– Ja, men vi vill ju ha politiker och präster av kött och blod och vi vill inte ha robotar som tävlar i OS.

Leder AI till att jobben försvinner?
– Ja, men nya kommer till tack vare ny teknik. Än har AI inte haft någon större påverkan på arbetsmarknaden, den är bara ett tillägg till all annan automation. Men långsiktigt kommer allt mänskligt arbete att kunna göras av maskiner.

Vad säger du om historikern Yuval Noah Hararis påstående att AI kommer att skapa ”the useless class”, oanvändbara människor?
– Att vi kan göra samma saker med mindre arbetsinsats skapar utmaningar för människan, vissa måste kanske hitta nya sätt att försörja sig på. Men det handlar också om att hitta ett nytt sätt att se på sig själv, att inte bara se sitt värde kopplat till ett jobb. I kapitalistsamhället får man sitt värde som människa och medborgare genom att generera pengar. Det här synsättet måste vi omvärdera.

Hur ska man se på sig själv utan jobb?
– Kanske måste vi leva lite som aristokratin förr: leva på räntor, utveckla hobbyer, spela spel, handarbeta, hålla på med konst och konversation. Tänk på barn och äldre – de genererar inget ekonomiskt värde men kan ha ett lyckligt liv ändå.

Är det ett lite sorgligt framtidsperspektiv?
– Det är viktigare att ett jobb är givande och intressant än att det blir gjort!

Forskaren: "Maskinerna blir inte smartare än vi"

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.