Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så blir jobbet 2030

I morgon är det GUD som styr. Globalisering, Urbanisering och Digitalisering håller på att förändra våra liv och arbeten i grunden. Här är experternas [SJU] hetaste prognoser.
Publicerad
Illustration: Siri Carlén
Illustration: Siri Carlén

[ETT] VÄRLDEN I DITT VARDAGSRUM

Redan nu lever vi i en förändringstakt som aldrig tidigare skådats. På mindre än 30 år har vi stiftat bekantskap med internet, smarta telefoner, näthandel och digitala möten. Bland annat.

Globaliseringen kommer att innebära maktförskjutningar, tror expertisen. Enligt en prognos kommer 60 procent av jordens befolkning att bo i Asien. Men tack vare den digitala utvecklingen utgör geografisk placering inget hinder. Företagen kommer att rekrytera över hela världen.

För tio år sedan fanns 500 miljoner uppkopplade internetenheter. År 2025 tros siffran överskrida 50 miljarder och stora delar av vårt samhälle kommer att vara helt digitaliserade.

I takt med att vi blir mer globala och digitala blir vi också mer urbana. Vårt arbete koncentreras allt mer till stadsmiljöer och FN förutspår att tre fjärdedelar av världens befolkning år 2050 kommer att bo i städer. Det är också de stora globala städerna som förväntas attrahera talanger och kreativitet, främja kompetensutveckling och möjliggöra social och ekonomisk rörlighet.

Samtidigt kommer sannolikt många människor att haka på en motsatt trend: att bo på landet och jobba i stan. Eller att bo på landet och även jobba hemifrån.

 

[TVÅ] Hej då hierarkier

De anställdas frihet ökar. Så länge vi levererar resultat finns det inga skäl för arbetsgivaren att diktera var, när och hur vi ska jobba. Ledarskap går från kontroll till förtroende. Vi jobbar mer i avgränsade projekt där det krävs snabba beslut. Chefer måste ha förmågan att motivera, skapa engagemang och få människor att samarbeta. För det krävs platta organisationer. Arbetslivet kommer att handla mer om medarbetarskap, färre chefer och raserade hierarkier.
 

[TRE] ROBOTAR KAN GÖRA ARBETSLIVET MÄNSKLIGARE

Forskningen pekar på att runt 50 procent av allt arbete vi gör kan ersättas av robotar inom ett par decennier. Hälften av alla jobb kommer alltså att försvinna när en ny generation robotar och artificiell intelligens, AI, utmanar oss.

Kan det vara så att vi avvecklat oss själva? Eller att robotarna börjar attackera oss? Scenariot kan lika gärna bli det motsatta, att den digitala revolutionen öppnar nya och oändliga möjligheter för mänskligheten. Teknikutvecklingen kan öka vår frihet och ta bort tvånget att sitta på kontor mellan nio och fem i allt dyrare och mer överbefolkade metropoler.

Teknikoptimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten. Arbetslivet kan till och med bli mer humant om robotar tar över tunga, farliga och monotona jobb. Det gör att vi får mer tid att vara kreativa och fnula på komplexa uppgifter som i bästa fall leder till nya landvinningar för mänskligheten.

Svårkodifierade förmågor som fantasi, kreativitet och medkänsla kan därför komma att bli åtråvärda bristvaror i framtidens arbetsliv. Att odla genuint mänskliga drag kan därför löna sig.

 

Läs mer: 5 frågor om framtiden till Unionens ordförande

 

[FYRA] FLER EGENANSTÄLLDA

I den växande plattformsekonomin ersätts fasta anställningar allt mer av tillfälliga. Det gör att färre omfattas av kollektivavtal, a-kassa, semesterlön, sjuklön, tjänstepension och olika försäkringar.

Antalet egenanställda (alltså anställda av ett egenanställningsföretag) har fyrdubblats de senaste åren. Enligt en rapport är i dag 20–30 procent av arbetskraften i USA och EU tillfälligt anställda, frilansare och konsulter. I USA beräknas andelen öka till 40 procent år 2020. Det här kan leda till ett samhälle som på sikt består av 30 procent anställda, 50 procent egenföretagare/uthyrda och 20 procent som står utanför arbetsmarknaden.

Att så många riskerar att stå utanför trygghetssystemen ställer stora krav på samhället. Polariseringen och skillnaderna lär öka mellan dem som vinner och dem som förlorar på strukturomvandlingen. Exempelvis fackförbunden måste tänka i nya banor för att ett tryggt arbetsliv ska gälla även för nya anställningsformer.

Optimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten

[FEM] SAKERNAS INTERNET

Internet var bara början. Nästa revolution blir det som kallas ”internet of things” (IoT), sakernas internet. Begreppet är lite missvisande eftersom det för tankarna till uppkopplade prylar. I själva verket handlar det om mer än så. Det viktiga är inte att saker kopplas upp mot nätet – det viktiga är att de kommunicerar med varandra. Till exempel en tröja som mäter stress, en hjälm som larmar om risker på en byggarbetsplats eller ett chip i din lins som säger till när du är trött.

Eller som på universitetssjukhuset i Lund, där instrument och utrustning är sökbara för att personalen ska slippa springa och leta efter dem. På kuppen kan man då få statistik på hur ofta personalen använder dem.

På arbetsplatsen kan skrivbordet, belysningen och stolen redan vara inställda efter dina behov när du kommer. Och hissarna vet vilken våning du brukar åka till, du behöver inte trycka på knapparna. Självkörande bilar är också ett exempel på sakernas internet. Liksom kaffemaskinen med ansiktsigenkänning, som vet hur du brukar vilja ha ditt kaffe.

Med fullt utvecklat IoT slipper vi tänka på det praktiska och kan i stället ägna oss åt värdeskapande och meningsfulla saker, såväl på arbetet som på fritiden.
 

[SEX] Värderingar & generationskrock

Ordning och reda. Och stabilitet. Det är vad ungdomsgenerationen söker, enligt framtidsspanarna. Samtidigt utvecklas samhället i rasande takt mot rörlighet och oförutsägbara uppluckringar av gamla strukturer. Det kan bädda för en rejäl generationskrock.

Hälften av arbetsstyrkan kommer 2020 att utgöras av millennials födda mellan 1980 och 2000. De har vuxit upp med globalisering, digitalisering, klimatförändringar och en osäker värld. Många av dem har också sett baksidan av det gränslösa arbetslivet och dagens unga vill inte längre flytta utomlands, bli kändisar eller göra dunderkarriär. De vill må bra och leva jordnära med familj och fast jobb, enligt en undersökning.

Mindre psykisk stress är parametern som ökar snabbast på önskelistan bland svenska 16–29- åringar. Karriär, hög lön och chefsjobb är inte längre definitionen av framgång, utan meningsfullhet, visar en annan studie. Trivsel på och utanför arbetsplatsen är målet.

Kommande generationer lägger mindre fokus på formell högre utbildning. Allt det här gör att det kan bli en krock mellan olika generationers värderingar. Eller kanske håller attityderna hos oss alla – oavsett ålder – på att förändras?
 

[SJU] Lekfulla & rebelliska

Automatiseringen gör att vi får två huvuduppgifter: att sköta våra jobb och att komma med förslag på förbättringar. Vi går från att vara medarbetare till att bli medskapare. Ja, till och med längre än så. Alla måste bli kreativa rebeller, som Peter Siljerud skriver i sin bok Bryt normerna.

När rutinmässigt arbete ersätts av robotar blir det viktigare att gå utanför rutinerna och skapa nya värden. Och det kräver nog att vi kan säga nej till chefen och sätta oss på tvären ibland. Du är anställd för att vara obekväm och för att det du säger och gör ska skapa förändring. Din uppgift som anställd är att vara verksamhetsutvecklare, menar Siljerud.

Och redan nu har leken fått högre status och uppgraderats i arbetslivet. Företag som Google har exempelvis sedan länge uppmuntrat sina anställda att leka fram kreativiteten och har därför Saccosäckar, rutschbanor och gokart-bilar på kontoren. Att leka är ett sätt att locka fram nytänkande och kreativitet.

 

Gertrud Dahlberg

FÄRDIGHETER SOM BLIR EFTERFRÅGADE

De personliga egenskaper som kommer att vara särskilt värdefulla i framtiden är:

  • Nytänkande
  • Konstnärlighet
  • Social kompetens
  • Förhandlingsförmåga
  • Övertalningsförmåga
  • Medkänsla

Futurion

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.