[ETT] VÄRLDEN I DITT VARDAGSRUM

Redan nu lever vi i en förändringstakt som aldrig tidigare skådats. På mindre än 30 år har vi stiftat bekantskap med internet, smarta telefoner, näthandel och digitala möten. Bland annat.

Globaliseringen kommer att innebära maktförskjutningar, tror expertisen. Enligt en prognos kommer 60 procent av jordens befolkning att bo i Asien. Men tack vare den digitala utvecklingen utgör geografisk placering inget hinder. Företagen kommer att rekrytera över hela världen.

För tio år sedan fanns 500 miljoner uppkopplade internetenheter. År 2025 tros siffran överskrida 50 miljarder och stora delar av vårt samhälle kommer att vara helt digitaliserade.

I takt med att vi blir mer globala och digitala blir vi också mer urbana. Vårt arbete koncentreras allt mer till stadsmiljöer och FN förutspår att tre fjärdedelar av världens befolkning år 2050 kommer att bo i städer. Det är också de stora globala städerna som förväntas attrahera talanger och kreativitet, främja kompetensutveckling och möjliggöra social och ekonomisk rörlighet.

Samtidigt kommer sannolikt många människor att haka på en motsatt trend: att bo på landet och jobba i stan. Eller att bo på landet och även jobba hemifrån.

[TVÅ] Hej då hierarkier

De anställdas frihet ökar. Så länge vi levererar resultat finns det inga skäl för arbetsgivaren att diktera var, när och hur vi ska jobba. Ledarskap går från kontroll till förtroende. Vi jobbar mer i avgränsade projekt där det krävs snabba beslut. Chefer måste ha förmågan att motivera, skapa engagemang och få människor att samarbeta. För det krävs platta organisationer. Arbetslivet kommer att handla mer om medarbetarskap, färre chefer och raserade hierarkier.
 

[TRE] ROBOTAR KAN GÖRA ARBETSLIVET MÄNSKLIGARE

Forskningen pekar på att runt 50 procent av allt arbete vi gör kan ersättas av robotar inom ett par decennier. Hälften av alla jobb kommer alltså att försvinna när en ny generation robotar och artificiell intelligens, AI, utmanar oss.

Kan det vara så att vi avvecklat oss själva? Eller att robotarna börjar attackera oss? Scenariot kan lika gärna bli det motsatta, att den digitala revolutionen öppnar nya och oändliga möjligheter för mänskligheten. Teknikutvecklingen kan öka vår frihet och ta bort tvånget att sitta på kontor mellan nio och fem i allt dyrare och mer överbefolkade metropoler.

Teknikoptimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten. Arbetslivet kan till och med bli mer humant om robotar tar över tunga, farliga och monotona jobb. Det gör att vi får mer tid att vara kreativa och fnula på komplexa uppgifter som i bästa fall leder till nya landvinningar för mänskligheten.

Svårkodifierade förmågor som fantasi, kreativitet och medkänsla kan därför komma att bli åtråvärda bristvaror i framtidens arbetsliv. Att odla genuint mänskliga drag kan därför löna sig.

Läs mer: 5 frågor om framtiden till Unionens ordförande

[FYRA] FLER EGENANSTÄLLDA

I den växande plattformsekonomin ersätts fasta anställningar allt mer av tillfälliga. Det gör att färre omfattas av kollektivavtal, a-kassa, semesterlön, sjuklön, tjänstepension och olika försäkringar.

Antalet egenanställda (alltså anställda av ett egenanställningsföretag) har fyrdubblats de senaste åren. Enligt en rapport är i dag 20–30 procent av arbetskraften i USA och EU tillfälligt anställda, frilansare och konsulter. I USA beräknas andelen öka till 40 procent år 2020. Det här kan leda till ett samhälle som på sikt består av 30 procent anställda, 50 procent egenföretagare/uthyrda och 20 procent som står utanför arbetsmarknaden.

Att så många riskerar att stå utanför trygghetssystemen ställer stora krav på samhället. Polariseringen och skillnaderna lär öka mellan dem som vinner och dem som förlorar på strukturomvandlingen. Exempelvis fackförbunden måste tänka i nya banor för att ett tryggt arbetsliv ska gälla även för nya anställningsformer.

Optimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten

[FEM] SAKERNAS INTERNET

Internet var bara början. Nästa revolution blir det som kallas ”internet of things” (IoT), sakernas internet. Begreppet är lite missvisande eftersom det för tankarna till uppkopplade prylar. I själva verket handlar det om mer än så. Det viktiga är inte att saker kopplas upp mot nätet – det viktiga är att de kommunicerar med varandra. Till exempel en tröja som mäter stress, en hjälm som larmar om risker på en byggarbetsplats eller ett chip i din lins som säger till när du är trött.

Eller som på universitetssjukhuset i Lund, där instrument och utrustning är sökbara för att personalen ska slippa springa och leta efter dem. På kuppen kan man då få statistik på hur ofta personalen använder dem.

På arbetsplatsen kan skrivbordet, belysningen och stolen redan vara inställda efter dina behov när du kommer. Och hissarna vet vilken våning du brukar åka till, du behöver inte trycka på knapparna. Självkörande bilar är också ett exempel på sakernas internet. Liksom kaffemaskinen med ansiktsigenkänning, som vet hur du brukar vilja ha ditt kaffe.

Med fullt utvecklat IoT slipper vi tänka på det praktiska och kan i stället ägna oss åt värdeskapande och meningsfulla saker, såväl på arbetet som på fritiden.
 

[SEX] Värderingar & generationskrock

Ordning och reda. Och stabilitet. Det är vad ungdomsgenerationen söker, enligt framtidsspanarna. Samtidigt utvecklas samhället i rasande takt mot rörlighet och oförutsägbara uppluckringar av gamla strukturer. Det kan bädda för en rejäl generationskrock.

Hälften av arbetsstyrkan kommer 2020 att utgöras av millennials födda mellan 1980 och 2000. De har vuxit upp med globalisering, digitalisering, klimatförändringar och en osäker värld. Många av dem har också sett baksidan av det gränslösa arbetslivet och dagens unga vill inte längre flytta utomlands, bli kändisar eller göra dunderkarriär. De vill må bra och leva jordnära med familj och fast jobb, enligt en undersökning.

Mindre psykisk stress är parametern som ökar snabbast på önskelistan bland svenska 16–29- åringar. Karriär, hög lön och chefsjobb är inte längre definitionen av framgång, utan meningsfullhet, visar en annan studie. Trivsel på och utanför arbetsplatsen är målet.

Kommande generationer lägger mindre fokus på formell högre utbildning. Allt det här gör att det kan bli en krock mellan olika generationers värderingar. Eller kanske håller attityderna hos oss alla – oavsett ålder – på att förändras?
 

[SJU] Lekfulla & rebelliska

Automatiseringen gör att vi får två huvuduppgifter: att sköta våra jobb och att komma med förslag på förbättringar. Vi går från att vara medarbetare till att bli medskapare. Ja, till och med längre än så. Alla måste bli kreativa rebeller, som Peter Siljerud skriver i sin bok Bryt normerna.

När rutinmässigt arbete ersätts av robotar blir det viktigare att gå utanför rutinerna och skapa nya värden. Och det kräver nog att vi kan säga nej till chefen och sätta oss på tvären ibland. Du är anställd för att vara obekväm och för att det du säger och gör ska skapa förändring. Din uppgift som anställd är att vara verksamhetsutvecklare, menar Siljerud.

Och redan nu har leken fått högre status och uppgraderats i arbetslivet. Företag som Google har exempelvis sedan länge uppmuntrat sina anställda att leka fram kreativiteten och har därför Saccosäckar, rutschbanor och gokart-bilar på kontoren. Att leka är ett sätt att locka fram nytänkande och kreativitet.

Gertrud Dahlberg