Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

Att skaffa lägenhet där solen nästan alltid värmer behöver inte vara krångligt. Särskilt inte inom EU. Det krävs bara lite planering och eftertanke.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv Colourbox.com

Tidigare var det mest pensionärer och höginkomsttagare som köpte bostad i solen. I dag kan köparen vara nästan vem som helst. Småbarnsfamiljerna är en målgrupp som ökar, men den vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv men känner att pensionärstillvaron inte är alltför avlägsen.

För några år sedan var det mycket populärt att köpa bostad i Turkiet och Thailand, men intresset har svalnat på grund av det oroliga världsläget. I stället lockar Portugal med sina förmånliga skatteregler. Men inget klår Spanien. Under 2016 gjordes 3 607 svenska köp i Spanien, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan.

– Inget land slår undan benen på Spanien. Svenskar har en relation med Spanien som går långt tillbaka, många känner sig hemma här. Visst lockar klimatet, men värme kan du få på flera håll i Sydeuropa. Sedan finns ju vi och andra svenska mäklare här, det påverkar också efterfrågan, säger Daniel Nilsson, vd på Fastighetsbyrån Utland.

Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det

Det finns flera anledningar till att just Spanien är populärt. Efter finanskrisen 2008 sjönk bostadspriserna. Visserligen har de börjat stiga, men det går att få rätt mycket bostad för pengarna. Kommunikationerna har också blivit bättre. Flyg går varje dag från de flesta stora städer i Sverige och biljetterna behöver inte kosta en förmögenhet.

– Det är därför vi ser många köpare som fortfarande jobbar eller har barn hemma. Det är ganska enkelt att åka hit över en långhelg eller ett lov för en rimlig peng. Du kan nyttja bostaden på ett annat sätt än tidigare, säger Daniel Nilsson.

Är det då krångligt att köpa bostad i ett annat land? Det behöver det inte vara, även om lagar och regler skiljer sig mellan olika länder. Att inte kunna språket ökar riskerna för missförstånd och fel. Det går att sköta affärerna utan mäklare, men du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud.

– Nu talar jag förstås i egen sak, men jag skulle ändå rekommendera att ta hjälp av en svensk mäklare som helst etablerat sig lokalt. Då har du hjälp före, under och även efter köpet. Alla affärer går tyvärr inte smärtfritt.

Daniel Nilssons främsta råd till den som vill köpa bostad utomlands är att låta processen ta sin tid. Ta reda på allt du kan om landet eller det område du är intresserad av. Nästa steg är att fundera på vad du vill med ditt boende och vilka behov du har.

– Ibland kan önskelistorna vara långa. Ta redan i det här skedet hjälp av en mäklare för att prioritera så att drömmen också matchar plånboken, säger Daniel Nilsson.

Han rekommenderar också att man begränsar sig till en handfull objekt innan man reser ner för att buda. Chansen att du hittar något ökar och du spar tid och pengar.

Det finns olika sätt att finansiera sitt bostadsköp utomlands. Vanligast är att belåna sitt hus eller lägenhet hemma, men Daniel Nilsson rekommenderar att man försöker låna på den bostad man planerar köpa. Handpenningen är normalt som i Sverige, 10 procent. Den egna insatsen brukar hamna på 40–50 procent. Och utöver köpeskillingen tillkommer nästan alltid andra avgifter och skatter på minst 10 procent.

Kan du fortfarande inte bestämma dig för om du ska välja den där röda stugan i Sverige eller en bungalow på Kanarieholmarna så kanske det här argumentet hjälper dig att fatta beslut:

– En sommarstuga hemma kräver underhåll; gräsmattor måste klippas, fasader målas. Med lägenhet i Spanien spolar du bara av kaklet och sedan är du klar för att gå ner till stranden, säger Daniel Nilsson.

Tänk på det här

  • Låt processen ta tid. Var noggrann när du väljer land eller område. Titta på Hemnet, mäklarnas egna hemsidor, ländernas turistinformationer och så vidare. Jämför områden, bara några mil längre bort kan priserna vara betydligt lägre.
  • Vad ska du ha bostaden till? Vill du kunna distansarbeta därifrån? Då är det viktigt med bra internetuppkoppling. Ta hjälp av mäklare innan du reser för att bena ut behoven och stryka på önskelistan. Plånboken ska ju också hålla för affären.
  • Välj ut max fem objekt redan på hemmaplan som du sedan åker och tittar på.
  • Hyr ett hus i den stad där du fundera på att köpa, så får du riktigt känna efter.
  • Räkna på resekostnaderna. Har du råd att åka dit ofta så att du kan få större användning av ditt boende? Vad kostar flygbiljetterna? Oftast får du bättre pris om du köper biljetterna lång tid i förväg.
  • Ta hjälp av en mäklare som kan landets lagar och regler. Och språket såklart. En extra fördel är det om mäklaren är lokalt förankrad. Då får du hjälp med hela affären på plats, från början till slut.
  • Räkna alltid med extra kostnader i form av skatter och andra avgifter. Minst 10 procent utöver köpeskillingen.
  • Funderar du på att köpa nyproducerat? Kolla upp att byggfirman erbjuder bankgarantier, utöver att den följer lagar och har licenser och bygglov. Vill du distansarbeta från ditt utlandsboende är det viktigt att internetuppkopplingen är bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Rekordmånga skuldsatta hos Kronofogden

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.
Lina Björk Publicerad 16 april 2026, kl 06:01
Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.