Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Tidigare var det mest pensionärer och höginkomsttagare som köpte bostad i solen. I dag kan köparen vara nästan vem som helst. Småbarnsfamiljerna är en målgrupp som ökar, men den vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv men känner att pensionärstillvaron inte är alltför avlägsen.
För några år sedan var det mycket populärt att köpa bostad i Turkiet och Thailand, men intresset har svalnat på grund av det oroliga världsläget. I stället lockar Portugal med sina förmånliga skatteregler. Men inget klår Spanien. Under 2016 gjordes 3 607 svenska köp i Spanien, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan.
– Inget land slår undan benen på Spanien. Svenskar har en relation med Spanien som går långt tillbaka, många känner sig hemma här. Visst lockar klimatet, men värme kan du få på flera håll i Sydeuropa. Sedan finns ju vi och andra svenska mäklare här, det påverkar också efterfrågan, säger Daniel Nilsson, vd på Fastighetsbyrån Utland.
Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det
Det finns flera anledningar till att just Spanien är populärt. Efter finanskrisen 2008 sjönk bostadspriserna. Visserligen har de börjat stiga, men det går att få rätt mycket bostad för pengarna. Kommunikationerna har också blivit bättre. Flyg går varje dag från de flesta stora städer i Sverige och biljetterna behöver inte kosta en förmögenhet.
– Det är därför vi ser många köpare som fortfarande jobbar eller har barn hemma. Det är ganska enkelt att åka hit över en långhelg eller ett lov för en rimlig peng. Du kan nyttja bostaden på ett annat sätt än tidigare, säger Daniel Nilsson.
Är det då krångligt att köpa bostad i ett annat land? Det behöver det inte vara, även om lagar och regler skiljer sig mellan olika länder. Att inte kunna språket ökar riskerna för missförstånd och fel. Det går att sköta affärerna utan mäklare, men du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud.
– Nu talar jag förstås i egen sak, men jag skulle ändå rekommendera att ta hjälp av en svensk mäklare som helst etablerat sig lokalt. Då har du hjälp före, under och även efter köpet. Alla affärer går tyvärr inte smärtfritt.
Daniel Nilssons främsta råd till den som vill köpa bostad utomlands är att låta processen ta sin tid. Ta reda på allt du kan om landet eller det område du är intresserad av. Nästa steg är att fundera på vad du vill med ditt boende och vilka behov du har.
– Ibland kan önskelistorna vara långa. Ta redan i det här skedet hjälp av en mäklare för att prioritera så att drömmen också matchar plånboken, säger Daniel Nilsson.
Han rekommenderar också att man begränsar sig till en handfull objekt innan man reser ner för att buda. Chansen att du hittar något ökar och du spar tid och pengar.
Det finns olika sätt att finansiera sitt bostadsköp utomlands. Vanligast är att belåna sitt hus eller lägenhet hemma, men Daniel Nilsson rekommenderar att man försöker låna på den bostad man planerar köpa. Handpenningen är normalt som i Sverige, 10 procent. Den egna insatsen brukar hamna på 40–50 procent. Och utöver köpeskillingen tillkommer nästan alltid andra avgifter och skatter på minst 10 procent.
Kan du fortfarande inte bestämma dig för om du ska välja den där röda stugan i Sverige eller en bungalow på Kanarieholmarna så kanske det här argumentet hjälper dig att fatta beslut:
– En sommarstuga hemma kräver underhåll; gräsmattor måste klippas, fasader målas. Med lägenhet i Spanien spolar du bara av kaklet och sedan är du klar för att gå ner till stranden, säger Daniel Nilsson.
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.