Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tufft jobba fackligt i bemanningsbranschen

I början av sommaren fick Tashmina Berdini pris för sitt arbete med att få igång en facklig verksamhet på Academic Work Consulting. I dag är risken stor att klubben hon var med att starta läggs ned.
Niklas Hallstedt Publicerad
Amadeusfoto
Tashmina Berdini lyfter fram flera saker som gör fackligt arbete i bemanningsföretag mer komplicerat än i andra typer av företag. Amadeusfoto

När halva klubbstyrelsen försvinner från en dag till en annan eftersom de har blivit rekryterade till kundföretag där de haft uppdrag blir det svårt att bedriva fackligt arbete. Med en annan arbetsgivare kan de inte längre företräda konsulterna på Academic Work. Det här är den bistra verkligheten i bemanningsbranschen.

Tashmina Berdini vet. Så sent som i juni prisades hon som Årets uppstickare av Unionen, ett pris som ges till en person som har nått framgång i en facklig fråga på kort tid. Då hade det gått drygt fyra månader sedan Unionenklubben på Academic Work Consulting hade sitt första möte. Vid varje möte därefter har styrelsen haft en stående agenda med fyllnadsval och nyval på grund av den stora ruljangsen.

Läs mer: De är årets jobbhjältar

I dag är de bara två kvar i styrelsen. Och snart står Tasmina Berdini ensam kvar eftersom den siste av hennes fackliga kollegor har blivit överrekryterad.

– Vårt arbete blir väldigt ostadigt och det blir svårt att skapa långsiktiga relationer med våra medlemmar och arbetsgivaren när vi hela tiden tappar viktiga personer. De vill ju kunna stanna kvar och bidra, men det fungerar inte så. Jag har kunnat ägna mer tid åt det fackliga arbetet än de andra i styrelsen eftersom jag gjorde det här under min föräldraledighet. Det var först nu i augusti jag kom tillbaka till jobbet, säger Tashmina Berdini.

Samtidigt som det fackliga arbetet har svajat har inte heller samspelet med arbetsgivaren varit smärtfritt, delvis på grund av att det är ovana roller för båda parter.

– I grund och botten är facklig verksamhet bra för arbetsgivaren. De får någon att förhandla med och fråga om råd, det stärker dem också. Men för att det ska fungera måste det finnas ett förtroende för det fackliga arbetet. Arbetsgivaren är inte en fiende, utan en samarbetspartner, med den andan gick vi in i det fackliga arbetet, säger Tashmina Berdini.

Hon lyfter fram flera saker som gör fackligt arbete i bemanningsföretag mer komplicerat än i andra typer av företag: Konsulterna kan när som helst anställas av de företag där de utför sina uppdrag, det är svårt att hålla kontakten med alla medlemmar eftersom de är ute på en mängd olika företag och det kan vara besvärligt att jobba fackligt när man sitter ute hos en kund. Då måste man be om ledigt för det fackliga arbetet först hos kunden och sedan få den godkänd av arbetsgivaren.

– Det går helt enkelt inte att bedriva facklig verksamhet och vara konsult samtidigt, konstaterar Tashmina Berdini.

En möjlig lösning återfinns på bemanningsföretaget Manpower. Där arbetar Yvonne Ingle och ytterligare två kollegor med sina fackliga uppdrag på heltid.

– Man måste arbeta heltid med det fackliga. Man kan inte klona sig och göra det samtidigt som man är uthyrd. Kunden som man är uthyrd tilltycker ju att man är där för att sköta sitt uppdrag, inget annat, säger Yvonne Ingle.

– Vår uppfattning är att om man vill ha ett kvalitativt fackligt arbete och ha en bra dialog med arbetsgivaren och sköta mbl-förhandlingar och allt annat som fackligt arbete innebär, så måste man göra det på heltid i vår bransch.

Enligt Yvonne Ingle är det här också ett krav man har lyft till förbundsnivå. Hon utesluter inte att det kan bli avtalskrav i framtiden.

Tashmina Berdini på Academic Work Consulting kan inte vänta tills nästa avtalsrörelse.

– Vi kommer att kalla till ett medlemsmöte i september och informera medlemmarna om situationen, att om det inte finns någon som vill ta på sig styrelseuppdrag måste vi stänga ner klubbverksamheten, säger hon.

– Det är viktigt att det finns en motpart till arbetsgivaren, annars har vi ingen röst och det blir svårt att påverka anställningsvillkoren till det bättre för våra ambulerande konsulter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.