Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på kompetens kan ge högre löner

Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor på jobbet. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren, senior ekonom på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Det råder rekordhög kompetensbrist i Stockholm. Colourbox.com

Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare är arbetskraftsbristen i Stockholm den värsta sedan mätningar påbörjades för tio år sedan. Inte ens under högkonjunkturen som rådde före finanskrisen 2008 var arbetskraftsbristen lika stor, konstateras det i undersökningen.

– Det är oroande eftersom den nuvarande högkonjunkturen inte är lika stark. Bristen på arbetskraft är ett hinder för företagens verksamhet och tillväxt, säger Andreas Hatzigeorgiou, Handelskammarens chefekonom.

Värst är kompetensbristen inom IT och byggbranschen. På sikt kan konsekvenserna bli att företag väljer bort Stockholm, tror Andreas Hatzigeorgiou.

– De kan lokalisera verksamheten till platser där bostadsmarknaden fungerar bättre och där det är lättare att rekrytera från andra delar av världen.

För den enskilde med rätt kompetens kan dock arbetskraftsbristen innebära ett guldläge.

– Löner och villkor brukar pressas upp vid arbetskraftsbrist. Samtidigt kan personalomsättningen öka när företagen konkurrerar alltmer aggressivt om arbetskraften, säger Andreas Hatzigeorgiou som dock menar att detta i sin tur kan leda till negativa effekter för företagen och ekonomin.

Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, instämmer i att bristen på kompetens medför problem, men påpekar att den även kan innebära fördelar.

– Den kan ge även de som inte har de allra bästa meriterna chansen. När det är gott om folk med yrkeserfarenhet och rätt utbildning kommer de här människorna aldrig på tanke.

Men det här är inte självklart, påpekar Göran Zettergren. I många yrken där det råder brist, exempelvis lärare och sjuksköterska, är det svårt att hoppa in utan adekvat utbildning.

– Men även där kan bristen på arbetskraft ge positiva effekter. Den som inte kan arbeta som lärare kanske kan komma in som lärarassistent eller dylikt. Hur det exakt ser ut inom IT-branschen vet jag inte, men jag vet att det finns en hel del jobb även där som inte kräver långa studier.

Att kompetensbristen leder till ökade löner ser inte Göran Zettergren som något problem.

– Inte om det beror på en varaktig brist på personal som inte kommer att kunna åtgärdas inom överskådlig tid. Är det däremot tillfälliga faktorer som gör att lönerna stiger, kanske det inte behövs en höjning egentligen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.