Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på kompetens kan ge högre löner

Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor på jobbet. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren, senior ekonom på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Det råder rekordhög kompetensbrist i Stockholm. Colourbox.com

Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare är arbetskraftsbristen i Stockholm den värsta sedan mätningar påbörjades för tio år sedan. Inte ens under högkonjunkturen som rådde före finanskrisen 2008 var arbetskraftsbristen lika stor, konstateras det i undersökningen.

– Det är oroande eftersom den nuvarande högkonjunkturen inte är lika stark. Bristen på arbetskraft är ett hinder för företagens verksamhet och tillväxt, säger Andreas Hatzigeorgiou, Handelskammarens chefekonom.

Värst är kompetensbristen inom IT och byggbranschen. På sikt kan konsekvenserna bli att företag väljer bort Stockholm, tror Andreas Hatzigeorgiou.

– De kan lokalisera verksamheten till platser där bostadsmarknaden fungerar bättre och där det är lättare att rekrytera från andra delar av världen.

För den enskilde med rätt kompetens kan dock arbetskraftsbristen innebära ett guldläge.

– Löner och villkor brukar pressas upp vid arbetskraftsbrist. Samtidigt kan personalomsättningen öka när företagen konkurrerar alltmer aggressivt om arbetskraften, säger Andreas Hatzigeorgiou som dock menar att detta i sin tur kan leda till negativa effekter för företagen och ekonomin.

Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, instämmer i att bristen på kompetens medför problem, men påpekar att den även kan innebära fördelar.

– Den kan ge även de som inte har de allra bästa meriterna chansen. När det är gott om folk med yrkeserfarenhet och rätt utbildning kommer de här människorna aldrig på tanke.

Men det här är inte självklart, påpekar Göran Zettergren. I många yrken där det råder brist, exempelvis lärare och sjuksköterska, är det svårt att hoppa in utan adekvat utbildning.

– Men även där kan bristen på arbetskraft ge positiva effekter. Den som inte kan arbeta som lärare kanske kan komma in som lärarassistent eller dylikt. Hur det exakt ser ut inom IT-branschen vet jag inte, men jag vet att det finns en hel del jobb även där som inte kräver långa studier.

Att kompetensbristen leder till ökade löner ser inte Göran Zettergren som något problem.

– Inte om det beror på en varaktig brist på personal som inte kommer att kunna åtgärdas inom överskådlig tid. Är det däremot tillfälliga faktorer som gör att lönerna stiger, kanske det inte behövs en höjning egentligen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.