Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på kompetens kan ge högre löner

Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor på jobbet. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren, senior ekonom på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Det råder rekordhög kompetensbrist i Stockholm. Colourbox.com

Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare är arbetskraftsbristen i Stockholm den värsta sedan mätningar påbörjades för tio år sedan. Inte ens under högkonjunkturen som rådde före finanskrisen 2008 var arbetskraftsbristen lika stor, konstateras det i undersökningen.

– Det är oroande eftersom den nuvarande högkonjunkturen inte är lika stark. Bristen på arbetskraft är ett hinder för företagens verksamhet och tillväxt, säger Andreas Hatzigeorgiou, Handelskammarens chefekonom.

Värst är kompetensbristen inom IT och byggbranschen. På sikt kan konsekvenserna bli att företag väljer bort Stockholm, tror Andreas Hatzigeorgiou.

– De kan lokalisera verksamheten till platser där bostadsmarknaden fungerar bättre och där det är lättare att rekrytera från andra delar av världen.

För den enskilde med rätt kompetens kan dock arbetskraftsbristen innebära ett guldläge.

– Löner och villkor brukar pressas upp vid arbetskraftsbrist. Samtidigt kan personalomsättningen öka när företagen konkurrerar alltmer aggressivt om arbetskraften, säger Andreas Hatzigeorgiou som dock menar att detta i sin tur kan leda till negativa effekter för företagen och ekonomin.

Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, instämmer i att bristen på kompetens medför problem, men påpekar att den även kan innebära fördelar.

– Den kan ge även de som inte har de allra bästa meriterna chansen. När det är gott om folk med yrkeserfarenhet och rätt utbildning kommer de här människorna aldrig på tanke.

Men det här är inte självklart, påpekar Göran Zettergren. I många yrken där det råder brist, exempelvis lärare och sjuksköterska, är det svårt att hoppa in utan adekvat utbildning.

– Men även där kan bristen på arbetskraft ge positiva effekter. Den som inte kan arbeta som lärare kanske kan komma in som lärarassistent eller dylikt. Hur det exakt ser ut inom IT-branschen vet jag inte, men jag vet att det finns en hel del jobb även där som inte kräver långa studier.

Att kompetensbristen leder till ökade löner ser inte Göran Zettergren som något problem.

– Inte om det beror på en varaktig brist på personal som inte kommer att kunna åtgärdas inom överskådlig tid. Är det däremot tillfälliga faktorer som gör att lönerna stiger, kanske det inte behövs en höjning egentligen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.