Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på kompetens kan ge högre löner

Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor på jobbet. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren, senior ekonom på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Det råder rekordhög kompetensbrist i Stockholm. Colourbox.com

Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare är arbetskraftsbristen i Stockholm den värsta sedan mätningar påbörjades för tio år sedan. Inte ens under högkonjunkturen som rådde före finanskrisen 2008 var arbetskraftsbristen lika stor, konstateras det i undersökningen.

– Det är oroande eftersom den nuvarande högkonjunkturen inte är lika stark. Bristen på arbetskraft är ett hinder för företagens verksamhet och tillväxt, säger Andreas Hatzigeorgiou, Handelskammarens chefekonom.

Värst är kompetensbristen inom IT och byggbranschen. På sikt kan konsekvenserna bli att företag väljer bort Stockholm, tror Andreas Hatzigeorgiou.

– De kan lokalisera verksamheten till platser där bostadsmarknaden fungerar bättre och där det är lättare att rekrytera från andra delar av världen.

För den enskilde med rätt kompetens kan dock arbetskraftsbristen innebära ett guldläge.

– Löner och villkor brukar pressas upp vid arbetskraftsbrist. Samtidigt kan personalomsättningen öka när företagen konkurrerar alltmer aggressivt om arbetskraften, säger Andreas Hatzigeorgiou som dock menar att detta i sin tur kan leda till negativa effekter för företagen och ekonomin.

Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, instämmer i att bristen på kompetens medför problem, men påpekar att den även kan innebära fördelar.

– Den kan ge även de som inte har de allra bästa meriterna chansen. När det är gott om folk med yrkeserfarenhet och rätt utbildning kommer de här människorna aldrig på tanke.

Men det här är inte självklart, påpekar Göran Zettergren. I många yrken där det råder brist, exempelvis lärare och sjuksköterska, är det svårt att hoppa in utan adekvat utbildning.

– Men även där kan bristen på arbetskraft ge positiva effekter. Den som inte kan arbeta som lärare kanske kan komma in som lärarassistent eller dylikt. Hur det exakt ser ut inom IT-branschen vet jag inte, men jag vet att det finns en hel del jobb även där som inte kräver långa studier.

Att kompetensbristen leder till ökade löner ser inte Göran Zettergren som något problem.

– Inte om det beror på en varaktig brist på personal som inte kommer att kunna åtgärdas inom överskådlig tid. Är det däremot tillfälliga faktorer som gör att lönerna stiger, kanske det inte behövs en höjning egentligen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)