Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tandsköterskor vill ha skyddad titel

”Ställ krav på utbildning och gör tandsköterska till en skyddad titel.” Det menar tandsköterskor och medlemmar i Unionen som oroas över att allt fler tandläkare anställer outbildad personal. Något som riskerar patientsäkerheten och dessutom sänker statusen på yrket.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren och har under det senaste decenniet blivit allt mer självständigt. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga eller utföra vissa tandfyllningsbehandlingar.

– Arbetet är mycket mer självständigt i dag än det var när jag började jobba som tandsköterska, säger Kerstin Hovemyr som blev färdig sköterska i slutet av 70-talet.

Utbildningen är i dag på minst tre terminer och innehåller bland annat kurser i anatomi och medicin. Kerstin Hovemyr och andra som jobbat länge har fortbildat sig för att hålla sig à jour med de utökade kraven på dagens arbetsmarknad.

Bristen på tandsköterskor har dock gjort att många tandläkare låter outbildad personal utföra sköterskornas uppgifter, vilket Socialstyrelsen också tillåter. Men tandsköterskorna själva höjer ett varningens finger och menar att deras jobb absolut kräver en examen, inte minst för patienternas säkerhet.

– Det är helt otroligt att man inte har kompetent personal utan i stället tar vem som helst från gatan. Det är som att jag skulle jobba utan utbildning på ett sjukhus och kalla mig för sjuksköterska, säger Kerstin Hovemyr som tror att många som går till tandläkaren inte vet om att de kan bli behandlade av outbildad personal.

– Det sker på patientens bekostnad. För många är det redan en mer eller mindre jobbig situation att gå till tandläkaren, det är viktigt att man känner sig trygg och att personalen har en gedigen baskunskap så att de är beredda om det händer något när man ligger i tandläkarstolen.

Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp (PTS) för medlemmar i Unionen vill se ett krav på utbildning för den som arbetar som tandsköterska, att det ska bli en skyddad titel.

– Förutom patientsäkerheten skulle en licens höja statusen på yrket och motverka lönedumpning. I dag kan en utbildad tandsköterska och outbildad tandvårdspersonal ha lika hög lön, säger Liza Löfberg, ordförande i Unionenklubben på Praktikertjänst samt PTS.

Kerstin Hovemyr håller med och vill allra helst – åtminstone på sikt – att tandsköterskorna blir legitimerade. Dock påpekar hon att det tog lång tid och krävdes mycket jobb för att tandhygienist skulle bli ett legitimerat yrke 1991.

Tandsköterska:

Utbildningen till tandsköterska är mellan tre och fyra terminer lång och varvar teori och praktik. Kurserna består bland annat av anatomi, anestesi (bedövning), farmakologi, smittskydd och administration. Det är en kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Det råder stor efterfrågan på tandsköterskor på grund av den höga snittåldern och det under de närmsta åren kommer bli stora pensionsavgångar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.