Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tandsköterskor vill ha skyddad titel

”Ställ krav på utbildning och gör tandsköterska till en skyddad titel.” Det menar tandsköterskor och medlemmar i Unionen som oroas över att allt fler tandläkare anställer outbildad personal. Något som riskerar patientsäkerheten och dessutom sänker statusen på yrket.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren och har under det senaste decenniet blivit allt mer självständigt. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga eller utföra vissa tandfyllningsbehandlingar.

– Arbetet är mycket mer självständigt i dag än det var när jag började jobba som tandsköterska, säger Kerstin Hovemyr som blev färdig sköterska i slutet av 70-talet.

Utbildningen är i dag på minst tre terminer och innehåller bland annat kurser i anatomi och medicin. Kerstin Hovemyr och andra som jobbat länge har fortbildat sig för att hålla sig à jour med de utökade kraven på dagens arbetsmarknad.

Bristen på tandsköterskor har dock gjort att många tandläkare låter outbildad personal utföra sköterskornas uppgifter, vilket Socialstyrelsen också tillåter. Men tandsköterskorna själva höjer ett varningens finger och menar att deras jobb absolut kräver en examen, inte minst för patienternas säkerhet.

– Det är helt otroligt att man inte har kompetent personal utan i stället tar vem som helst från gatan. Det är som att jag skulle jobba utan utbildning på ett sjukhus och kalla mig för sjuksköterska, säger Kerstin Hovemyr som tror att många som går till tandläkaren inte vet om att de kan bli behandlade av outbildad personal.

– Det sker på patientens bekostnad. För många är det redan en mer eller mindre jobbig situation att gå till tandläkaren, det är viktigt att man känner sig trygg och att personalen har en gedigen baskunskap så att de är beredda om det händer något när man ligger i tandläkarstolen.

Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp (PTS) för medlemmar i Unionen vill se ett krav på utbildning för den som arbetar som tandsköterska, att det ska bli en skyddad titel.

– Förutom patientsäkerheten skulle en licens höja statusen på yrket och motverka lönedumpning. I dag kan en utbildad tandsköterska och outbildad tandvårdspersonal ha lika hög lön, säger Liza Löfberg, ordförande i Unionenklubben på Praktikertjänst samt PTS.

Kerstin Hovemyr håller med och vill allra helst – åtminstone på sikt – att tandsköterskorna blir legitimerade. Dock påpekar hon att det tog lång tid och krävdes mycket jobb för att tandhygienist skulle bli ett legitimerat yrke 1991.

Tandsköterska:

Utbildningen till tandsköterska är mellan tre och fyra terminer lång och varvar teori och praktik. Kurserna består bland annat av anatomi, anestesi (bedövning), farmakologi, smittskydd och administration. Det är en kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Det råder stor efterfrågan på tandsköterskor på grund av den höga snittåldern och det under de närmsta åren kommer bli stora pensionsavgångar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård