Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tandsköterskor vill ha skyddad titel

”Ställ krav på utbildning och gör tandsköterska till en skyddad titel.” Det menar tandsköterskor och medlemmar i Unionen som oroas över att allt fler tandläkare anställer outbildad personal. Något som riskerar patientsäkerheten och dessutom sänker statusen på yrket.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren och har under det senaste decenniet blivit allt mer självständigt. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga eller utföra vissa tandfyllningsbehandlingar.

– Arbetet är mycket mer självständigt i dag än det var när jag började jobba som tandsköterska, säger Kerstin Hovemyr som blev färdig sköterska i slutet av 70-talet.

Utbildningen är i dag på minst tre terminer och innehåller bland annat kurser i anatomi och medicin. Kerstin Hovemyr och andra som jobbat länge har fortbildat sig för att hålla sig à jour med de utökade kraven på dagens arbetsmarknad.

Bristen på tandsköterskor har dock gjort att många tandläkare låter outbildad personal utföra sköterskornas uppgifter, vilket Socialstyrelsen också tillåter. Men tandsköterskorna själva höjer ett varningens finger och menar att deras jobb absolut kräver en examen, inte minst för patienternas säkerhet.

– Det är helt otroligt att man inte har kompetent personal utan i stället tar vem som helst från gatan. Det är som att jag skulle jobba utan utbildning på ett sjukhus och kalla mig för sjuksköterska, säger Kerstin Hovemyr som tror att många som går till tandläkaren inte vet om att de kan bli behandlade av outbildad personal.

– Det sker på patientens bekostnad. För många är det redan en mer eller mindre jobbig situation att gå till tandläkaren, det är viktigt att man känner sig trygg och att personalen har en gedigen baskunskap så att de är beredda om det händer något när man ligger i tandläkarstolen.

Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp (PTS) för medlemmar i Unionen vill se ett krav på utbildning för den som arbetar som tandsköterska, att det ska bli en skyddad titel.

– Förutom patientsäkerheten skulle en licens höja statusen på yrket och motverka lönedumpning. I dag kan en utbildad tandsköterska och outbildad tandvårdspersonal ha lika hög lön, säger Liza Löfberg, ordförande i Unionenklubben på Praktikertjänst samt PTS.

Kerstin Hovemyr håller med och vill allra helst – åtminstone på sikt – att tandsköterskorna blir legitimerade. Dock påpekar hon att det tog lång tid och krävdes mycket jobb för att tandhygienist skulle bli ett legitimerat yrke 1991.

Tandsköterska:

Utbildningen till tandsköterska är mellan tre och fyra terminer lång och varvar teori och praktik. Kurserna består bland annat av anatomi, anestesi (bedövning), farmakologi, smittskydd och administration. Det är en kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Det råder stor efterfrågan på tandsköterskor på grund av den höga snittåldern och det under de närmsta åren kommer bli stora pensionsavgångar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.