Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tandsköterskor vill ha skyddad titel

”Ställ krav på utbildning och gör tandsköterska till en skyddad titel.” Det menar tandsköterskor och medlemmar i Unionen som oroas över att allt fler tandläkare anställer outbildad personal. Något som riskerar patientsäkerheten och dessutom sänker statusen på yrket.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren och har under det senaste decenniet blivit allt mer självständigt. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga eller utföra vissa tandfyllningsbehandlingar.

– Arbetet är mycket mer självständigt i dag än det var när jag började jobba som tandsköterska, säger Kerstin Hovemyr som blev färdig sköterska i slutet av 70-talet.

Utbildningen är i dag på minst tre terminer och innehåller bland annat kurser i anatomi och medicin. Kerstin Hovemyr och andra som jobbat länge har fortbildat sig för att hålla sig à jour med de utökade kraven på dagens arbetsmarknad.

Bristen på tandsköterskor har dock gjort att många tandläkare låter outbildad personal utföra sköterskornas uppgifter, vilket Socialstyrelsen också tillåter. Men tandsköterskorna själva höjer ett varningens finger och menar att deras jobb absolut kräver en examen, inte minst för patienternas säkerhet.

– Det är helt otroligt att man inte har kompetent personal utan i stället tar vem som helst från gatan. Det är som att jag skulle jobba utan utbildning på ett sjukhus och kalla mig för sjuksköterska, säger Kerstin Hovemyr som tror att många som går till tandläkaren inte vet om att de kan bli behandlade av outbildad personal.

– Det sker på patientens bekostnad. För många är det redan en mer eller mindre jobbig situation att gå till tandläkaren, det är viktigt att man känner sig trygg och att personalen har en gedigen baskunskap så att de är beredda om det händer något när man ligger i tandläkarstolen.

Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp (PTS) för medlemmar i Unionen vill se ett krav på utbildning för den som arbetar som tandsköterska, att det ska bli en skyddad titel.

– Förutom patientsäkerheten skulle en licens höja statusen på yrket och motverka lönedumpning. I dag kan en utbildad tandsköterska och outbildad tandvårdspersonal ha lika hög lön, säger Liza Löfberg, ordförande i Unionenklubben på Praktikertjänst samt PTS.

Kerstin Hovemyr håller med och vill allra helst – åtminstone på sikt – att tandsköterskorna blir legitimerade. Dock påpekar hon att det tog lång tid och krävdes mycket jobb för att tandhygienist skulle bli ett legitimerat yrke 1991.

Tandsköterska:

Utbildningen till tandsköterska är mellan tre och fyra terminer lång och varvar teori och praktik. Kurserna består bland annat av anatomi, anestesi (bedövning), farmakologi, smittskydd och administration. Det är en kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Det råder stor efterfrågan på tandsköterskor på grund av den höga snittåldern och det under de närmsta åren kommer bli stora pensionsavgångar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.