Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler nyanlända får jobb genom snabbspår

Flera arbetsgivare har svårt att få tag på folk. Samtidigt har många nyanlända svårt att få jobb. Nu försöker Arbetsförmedlingen sammanföra grupperna med hjälp av olika snabbspår. Fast särskilt snabbt går det inte.
David Österberg Publicerad
Gunnar Lundmark/Scanpix
Inom byggsektorn har hälften av deltagarna i snabbspåret fått anställning. Gunnar Lundmark/Scanpix

I slutet av 2015 startade Arbetsförmedlingen ett projekt – snabbspåret – för att få fler nyanlända i arbete. Projektet är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och Arbetsförmedlingen och går ut på att hitta nyanlända med kompetens inom yrken med brist på arbetskraft.

Det finns olika snabbspår med olika åtgärder för olika grupper. Det handlar bland annat om att kartlägga och validera kompetens, komplettera kunskapsluckor, fixa praktikplatser och kurser i svenska. I dag finns 14 snabbspår inom 30 olika yrken och de börjar långsamt ge resultat.

Men projektet har kantats av problem. I december 2015 sjösattes snabbspåret för kockar och branschen gjorde sig redo för att ta emot 300 kockar per år. Men Arbetsförmedlingen hade svårt att hitta arbetskraft och kritiserades av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen en lägesrapport om snabbspåren och enligt den finns fortfarande problem med snabbspåret för kockar. Arbetsförmedlingen konstaterar att ”ett omtag mellan parterna och myndigheten behövs.”  Även snabbspåren för fastighetsbranschen, för lastbilsförare och för socialt arbete har svårigheter. Problemen handlar bland annat om att valideringstjänster och utbildningar saknas.

För andra branscher har det gått bättre, enligt rapporten. Av de snabbspår där Unionen är en part har det gått bäst för tjänstemän inom byggsektorn. Där har hälften av nyanlända jobb – men först efter att de har deltagit i snabbspåret i 13-15 månader. Att det tar så lång tid beror på att det ofta krävs utbildning och praktik innan en arbetsgivare vill anställa en person, enligt Arbetsförmedlingen.

Av dem som deltagit i snabbspåret kort tid – mellan en och tre månader – har bara fyra procent en anställning.

Sämst går det för personer som går snabbspåret för legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Där har bara 23 procent arbete efter 13-15 månader. Men det behöver inte bero på att snabbspåret är dåligt, enligt Arbetsförmedlingen. Myndighetens förklaring är i stället att yrkena är högkvalificerade och Socialstyrelsens krav höga. Arbetsförmedlingen skriver dock i rapporten att de ska undersöka hur ändamålsenliga utbildningarna inom snabbspåret är.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.