Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Fler nyanlända får jobb genom snabbspår
Flera arbetsgivare har svårt att få tag på folk. Samtidigt har många nyanlända svårt att få jobb. Nu försöker Arbetsförmedlingen sammanföra grupperna med hjälp av olika snabbspår. Fast särskilt snabbt går det inte.
I slutet av 2015 startade Arbetsförmedlingen ett projekt – snabbspåret – för att få fler nyanlända i arbete. Projektet är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och Arbetsförmedlingen och går ut på att hitta nyanlända med kompetens inom yrken med brist på arbetskraft.
Det finns olika snabbspår med olika åtgärder för olika grupper. Det handlar bland annat om att kartlägga och validera kompetens, komplettera kunskapsluckor, fixa praktikplatser och kurser i svenska. I dag finns 14 snabbspår inom 30 olika yrken och de börjar långsamt ge resultat.
Men projektet har kantats av problem. I december 2015 sjösattes snabbspåret för kockar och branschen gjorde sig redo för att ta emot 300 kockar per år. Men Arbetsförmedlingen hade svårt att hitta arbetskraft och kritiserades av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen en lägesrapport om snabbspåren och enligt den finns fortfarande problem med snabbspåret för kockar. Arbetsförmedlingen konstaterar att ”ett omtag mellan parterna och myndigheten behövs.” Även snabbspåren för fastighetsbranschen, för lastbilsförare och för socialt arbete har svårigheter. Problemen handlar bland annat om att valideringstjänster och utbildningar saknas.
För andra branscher har det gått bättre, enligt rapporten. Av de snabbspår där Unionen är en part har det gått bäst för tjänstemän inom byggsektorn. Där har hälften av nyanlända jobb – men först efter att de har deltagit i snabbspåret i 13-15 månader. Att det tar så lång tid beror på att det ofta krävs utbildning och praktik innan en arbetsgivare vill anställa en person, enligt Arbetsförmedlingen.
Av dem som deltagit i snabbspåret kort tid – mellan en och tre månader – har bara fyra procent en anställning.
Sämst går det för personer som går snabbspåret för legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Där har bara 23 procent arbete efter 13-15 månader. Men det behöver inte bero på att snabbspåret är dåligt, enligt Arbetsförmedlingen. Myndighetens förklaring är i stället att yrkena är högkvalificerade och Socialstyrelsens krav höga. Arbetsförmedlingen skriver dock i rapporten att de ska undersöka hur ändamålsenliga utbildningarna inom snabbspåret är.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
