Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Ta ut pensionen på kort tid eller livet ut?

En av fyra väljer kort utbetalning av tjänstepensionen – med risk för kraftig inkomstminskning när betalningen upphör.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Hur ska du ta ut din pension? Fredrik Sandberg / TT

Att ta ut tjänstepensionen livslångt är förvalsalternativet. Men det går också att få den tidsbegränsat, under som minst fem år.

– Det är oftast två typer av personer som använder den kortaste uttagsperioden, berättar Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta som förvaltar tjänstepensionen ITP.

– Det kan vara sådana som får väldigt små belopp – handlar det om några hundra kronor i månaden under resten av livet kanske man tycker att det är lika bra att ta ut alltsammans på en gång. Eller så är det personer med dålig hälsa som kanske har en livshotande sjukdom.

Först 2008 blev det möjligt att plocka ut tjänstepensionen under kort tid. Över 18 procent av de nyblivna pensionärerna tog chansen redan första året, visar Alectas siffor. Fram till 2014 steg andelen till över 29 procent. Men i fjol hade den sjunkit till drygt 26 procent.

Läs mer: Spara till tidig pension

Staffan Ström ser flera orsaker bakom detta. En är att valblanketten ändrades 2015. Då flyttades valet av tidsbegränsat uttag till baksidan och var inte längre lika synligt. En annan är att Alecta fick en ny webbtjänst som gjorde det enklare att se effekterna av ett tidsbegränsat uttag.

– Om de med väldigt låg pension gärna tar ut den snabbt förhåller det sig tvärtom med dem som har en hög pension. Då kan man komma över brytpunkten för statlig skatt om man tar ut pensionen på kort tid. Det här verkar de flesta ha koll på och väljer därför livslångt uttag i stället, säger Staffan Ström.

I en ny studie, som bland annat bygger på Alectas siffor, har nationalekonomen Johannes Hagen på uppdrag av SNS tittat på hur det tidsbegränsade uttaget utvecklats genom åren. I den konstaterar han att det finns risker med att tidsbegränsa uttaget: Privatanställda tjänstemän kan få en inkomstminskning på 40 procent om året efter en utbetalningsperiod på fem år.

Tillsammans med Alecta genomförde Johannes Hagen en telefonundersökning där tusen nyblivna ITP-pensionärer fick svara på frågor om sitt pensionsuttag. Det visade sig att många av dem som bestämt sig för förvalsalternativet, livslångt uttag, inte var medvetna om vad de hade valt.

Av dem som valt ett tidsbegränsat uttag kunde däremot nästan 80 procent ange att de hade gjort det. När de fick frågan om skälet angav nästan hälften: ”Konsumera nu/leva nu”.
 

TVÅ PERSONER – TVÅ VAL

STIG AUGUSTSSON ”Jag förlorade nog 100 000 kronor”

Stig Augustsson valde att ta ut hela sin ITP under fem år. Det ångrar han djupt i dag – även om han inte är bitter.

– När jag fyllde 70 störtdök plötsligt min inkomst. Det hade jag inte räknat med.

Som transportområdeschef på Södra Skogsägarna hade Stig Augustsson relativt hög inkomst. Vid pensioneringen ville han behålla samma levnadsstandard som förr och att ta ut all tjänstepension på fem år tycktes som en god idé.

– Jag visste inte att skattesatsen blev högre eftersom min inkomst blev så hög att jag fick betala statlig inkomstskatt. Jag förlorade nog 100 000 kronor på det.

I fem år fick Stig ut 23 000 kronor i månaden. Vid 70 år sjönk det till 13 000.

– Jag hade ingen aning om att skillnaden skulle bli så stor. Jag och hustrun hade det bra de fem åren och passade på att resa mycket. Nu blir det inte så mycket över när räkningarna har betalats, säger Stig Augustsson som fortfarande håller kontakt med sin gamla arbetsplats.

– Jag avråder kollegorna att göra som jag gjorde.

I dag hade han gjort ett annat val, men bitter, det är han inte.

– Visst är det tråkigt, men gjort är gjort. Det går inte att ändra på i alla fall.

Och fortfarande händer det att han och hustrun försvinner utomlands, även om det inte blir lika ofta som tidigare.
 

LEIF BERG ”Livslångt kändes säkrare”

Tryggheten avgjorde när Leif Berg skulle gå i pension. Med livslångt uttag av sin tjänstepension behöver han aldrig oroa sig för sin framtida ekonomi.

I dag har det gått ett år sedan Leif Berg gick i pension från arbetet som supporttekniker på ABB. Han saknar kollegorna. Dagen innan vi träffas har han ätit lunch med några av dem. Däremot saknar han inte jobbet så mycket. Men så har han också alltid haft att göra vid sidan av jobbet. Han arbetar politiskt, är aktiv i en orienteringsklubb och är fortfarande fackligt engagerad i Unionen.

– Det är viktigt att ha en bra hobby när man slutar jobba, säger han.

För Leif var valet att ta ut tjänstepensionen ITP livslångt enkelt.

– Det kändes säkrare att alltid veta vad man ska få. Visst, skulle jag gå bort tidigt blir jag ju blåst på pengarna. Men lite gambling är det alltid.

Nu får han ut runt 15 000 kronor i månaden i samlad pension från staten och ITP. Dessutom får han pengar från en privat pensionsförsäkring, samtidigt som hans politiska uppdrag ger lite.

– Jag lever bra, tjänar nästan mer nu än när jag jobbade, säger han.

– Jag kan unna mig det jag vill ha. Men jag har egentligen inga stora utgifter.

Skulle det knipa har han dessutom ett aktiekapital att ta av.

– Det är bra att ha en buffert.
 

Foto: Karl Nilsson & Fredrik Stehn 

FÖR- OCH NACKDELAR MED ATT TA UT PENSIONEN PÅ KORT TID

+ Kan vara lönsamt om man vet att man inte kommer att leva så länge.

+ Ger möjlighet att lämna pengar vidare till efterlevande (om man inte gör av med pensionen).

+ Ger möjlighet till “guldkant” de första åren.


Utbetalningarna upphör efter den valda tiden. Många underskattar sin framtida livslängd och hälsa. Även om ens föräldrar kanske började bli skröpliga i 80-årsåldern tyder mycket på att dagens 60-åringar kommer att vara betydligt piggare vid samma ålder.

Kan leda till hög beskattning om man når brytpunkten för statlig skatt.

För den som får ett långt liv är det rena klippet med livslång utbetalning. Pensionen fortsätter att betalas ut även om man blir 120 år!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsspara eller inte – så ska du tänka

Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Publicerad 21 november 2024, kl 06:01
Pensionsspara eller inte? Från vänster en man lägger pengar i en spargris, till höger två personer står bredvid tecknade pilar som pekar uppåt.
Alla med kollektivavtal har tjänstepension, men tjänstepension kan också erbjudas av arbetsgivare utanför kollektivavtalssystemet. Foto: Colourbox.

Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Trifa Chireh, pensionsekonom, Länsförsäkringar. Porträttbild.
Trifa Chireh.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV

Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du

➧ planerar att gå i pension tidigt

➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension

➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge

➧ har jobbat deltid i många år

➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension

➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt

➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.

Pension - så räknar Alecta

➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.

Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.

Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.