Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Allt fler arbetsgivare får upp ögonen för vilken ypperlig chefsskola facket är. Det finns flera fördelar för företagen med att plocka de förtroendevalda russinen ur den fackliga kakan. Arbetsgivarna vet till exempel vad de får och slipper köpa grisen i säcken. De fackliga är redan förtrogna med företagskulturen, insatta i affärerna och dessutom duktiga på arbetsrätt.
Sedan finns förstås även misstanken att arbetsgivarna kan göra sig av med jobbiga motståndare genom att locka bort dem från klubben med nya befattningar – en tanke som ibland kan vara svår att helt bortse ifrån.
– Jag har faktiskt hört talas om sådana fall där principfasta, starka fackliga till allas stora förvåning blivit chefer. Men i mitt fall handlar det nog inte om det, jag tycker inte jag är bortköpt, säger Kristoffer Lithén.
Han har precis lämnat sitt uppdrag som klubbordförande på SOS Alarm för att utbilda andra på företaget. SOS-lärare är hans nya titel.
– Däremot tror jag att det fackliga arbetet gett mig en knuff framåt, jag har utvecklats jättemycket i rollen som förtroendevald och mött arbetsgivaren i olika sammanhang, vilket gjort att ledningen fått upp ögonen för mig.
– Som klubbordförande har jag dessutom lärt mig massor som jag kommer att ha nytta av i min nya tjänst – att ta ansvar, att ställa motkrav och att anamma flera synsätt, bland annat.
Max Karlsson, juristassistent och förhandlingshandläggare på Hyresgästföreningen i Stockholm, är övertygad om att han fick sitt nuvarande jobb åtminstone delvis tack vare de fackliga erfarenheter han fått hos sin förra arbetsgivare, Sveriges Elevkårer.
– Jag har egentligen inte rätt utbildning för jobbet, jag har bara läst någon enstaka kurs på högskolan och jag har inte läst juridik, som kan vara ett krav när man jobbar med det jag gör, säger Max Karlsson, som var klubbordförande och fortfarande sitter som ungdomsombud i Unionens regionstyrelse i Stockholm.
– Men som förtroendevald gick jag varje facklig utbildning som fanns på Unionen – det var jättekul och vi lärde oss enormt mycket. På Sveriges Elevkårer var det i perioder mbl-förhandlingar nästan varje vecka, så vi utvecklade viss förhandlingsvana. Vi i styrelsen ville visa framfötterna och utmanade varandra att bli experter på mbl.
Max Karlsson är säker på att hans fackliga meriter kompenserade bristen på formell utbildning.
– I mina fackliga uppdrag har jag lärt mig mycket om arbetsmarknaden i praktiken, till exempel vad arbetsgivare letar efter och hur jag kan validera de egenskaper jag har, säger Max Karlsson.
Att fackliga uppdrag kan vara en bromskloss för karriären stämmer alltså varken i Max Karlssons eller Kristoffer Lithéns fall. Men det kan nog ändå ligga en gnutta sanning i tesen, tror Kristoffer Lithén:
– Det beror nog en hel del på vilken arbetsgivare du har. Men anser arbetsgivaren att det fackliga arbetet och samverkan är viktigt är det inga problem, säger han.
Ett axplock av utbildningar man kan gå som fackligt förtroendevald:
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
