Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket blev en språngbräda

Att fackliga uppdrag påverkar yrkeskarriären negativt är en myt. Tvärtom kan uppdragen ge förtroendevalda en skjuts i karriären. Så blev det för Max Karlsson och Kristoffer Lithén.
Johanna Rovira Publicerad
Max Karlsson står i en trappa.
De fackliga erfarenheterna bidrog till att Max Karlsson fick jobbet som juristassistent på Hyresgästföreningen i Stockholm. Foto: Christopher Hunt

Allt fler arbetsgivare får upp ögonen för vilken ypperlig chefsskola facket är. Det finns flera fördelar för företagen med att plocka de förtroendevalda russinen ur den fackliga kakan. Arbetsgivarna vet till exempel vad de får och slipper köpa grisen i säcken. De fackliga är redan förtrogna med företagskulturen, insatta i affärerna och dessutom duktiga på arbetsrätt.

Sedan finns förstås även misstanken att arbetsgivarna kan göra sig av med jobbiga motståndare genom att locka bort dem från klubben med nya befattningar – en tanke som ibland kan vara svår att helt bortse ifrån.

– Jag har faktiskt hört talas om sådana fall där principfasta, starka fackliga till allas stora förvåning blivit chefer. Men i mitt fall handlar det nog inte om det, jag tycker inte jag är bortköpt, säger Kristoffer Lithén.

Han har precis lämnat sitt uppdrag som klubbordförande på SOS Alarm för att utbilda andra på företaget. SOS-lärare är hans nya titel.

– Däremot tror jag att det fackliga arbetet gett mig en knuff framåt, jag har utvecklats jättemycket i rollen som förtroendevald och mött arbetsgivaren i olika sammanhang, vilket gjort att ledningen fått upp ögonen för mig.

– Som klubbordförande har jag dessutom lärt mig massor som jag kommer att ha nytta av i min nya tjänst – att ta ansvar, att ställa motkrav och att anamma flera synsätt, bland annat.

Max Karlsson fick jobb tack vare facklig erfarenhet

Max Karlsson, juristassistent och förhandlingshandläggare på Hyresgästföreningen i Stockholm, är övertygad om att han fick sitt nuvarande jobb åtminstone delvis tack vare de fackliga erfarenheter han fått hos sin förra arbetsgivare, Sveriges Elevkårer.

– Jag har egentligen inte rätt utbildning för jobbet, jag har bara läst någon enstaka kurs på högskolan och jag har inte läst juridik, som kan vara ett krav när man jobbar med det jag gör, säger Max Karlsson, som var klubbordförande och fortfarande sitter som ungdomsombud i Unionens regionstyrelse i Stockholm.

– Men som förtroendevald gick jag varje facklig utbildning som fanns på Unionen – det var jättekul och vi lärde oss enormt mycket. På Sveriges Elevkårer var det i perioder mbl-förhandlingar nästan varje vecka, så vi utvecklade viss förhandlingsvana. Vi i styrelsen ville visa framfötterna och utmanade varandra att bli experter på mbl.

Max Karlsson är säker på att hans fackliga meriter kompenserade bristen på formell utbildning.

– I mina fackliga uppdrag har jag lärt mig mycket om arbetsmarknaden i praktiken, till exempel vad arbetsgivare letar efter och hur jag kan validera de egenskaper jag har, säger Max Karlsson.

Att fackliga uppdrag kan vara en bromskloss för karriären stämmer alltså varken i Max Karlssons eller Kristoffer Lithéns fall. Men det kan nog ändå ligga en gnutta sanning i tesen, tror Kristoffer Lithén:

– Det beror nog en hel del på vilken arbetsgivare du har. Men anser arbetsgivaren att det fackliga arbetet och samverkan är viktigt är det inga problem, säger han.

Bra fackliga kurser

Ett axplock av utbildningar man kan gå som fackligt förtroendevald:

  • Facklig grundkurs (ges vid ett 60-tal tillfällen runt om i landet)
  • Framgångsrik förhandling
  • Aktivt lönearbete
  • Effektiva möten
  • Genèveskolan (fyraveckorskurs i Genève för unga förtroendevalda)
  • How do you say arbetsbrist
  • Avtalsrörelsen 2017
  • Med rätt att vara olika
  • Presentationsteknik. Flera av de här kurserna är F-märkta, vilket innebär att du har rätt att gå dem med bibehållen lön om du är förtroendevald. Ännu fler kurser hittar du på www.unionen.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.