Unionen säger ja till ett treårigt avtal för industrin– förutsatt att det är tillräckligt bra. Men än så länge verkar parterna stå långt ifrån varandra.
Anders Ferbe (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer) och Martin Linder (Unionen) är ordföranden för tre av de fem Facken inom industrin. Jonas Ekströmer / TT
Snart löper avtalet inom industrin ut. Det tecknas mellan Facken inom industrin* och arbetsgivarorganisationerna inom industrin och brukar betraktas som särskilt viktigt eftersom det blir norm för övriga arbetsmarknaden.
När förhandlingarna började var Unionens inställning att avtalet skulle vara ettårigt. Men i går lämnade de opartiska ordförandena (en sorts medlare som hjälper parterna att träffa kollektivavtal i tid) en avtalsskiss där avtalet är treårigt men där sista året går att säga upp. Ett så långt avtal kan vara okej, enligt Martin Linder, ordförande för Unionen.
– Innehållet i avtalet kommer att avgöra. Det handlar bland annat om nivån på löneökningarna, att vi får ytterligare avsättningar till flexpensionen och att vi hittar en lösning på LO-förbundens låglönesatsning.
Vilka är fördelarna med ett längre avtal? – Det beror på innehållet. Är det ett avtal som levererar bra löneökningar och ytterligare avsättningar till flexpensionen finns en del som talar för att det kan vara bra att få ett längre avtal. Vi kan också ha förståelse för att man som arbetsgivare tycker att ett längre avtal är bra eftersom det ger stabilitet och förutsägbarhet. Men återigen: innehållet i avtalet är det avgörande.
Vilka är fördelarna med ett ettårigt avtal? – Om avtalet inte är tillräckligt bra ger ett ettårigt avtal oss chans att förhandla igen om ett år.
Vore det inte skönt att slippa avtalsrörelse nästa år? – Så kan vi inte tänka. Uppdraget från våra medlemmar är att teckna så bra avtal som möjligt.
Hur är förhandlingsklimatet just nu? – I början av en förhandling står vi ganska långt ifrån varandra och vi har sett en del krav som vi inte kan gå med på. Sammanfattningsvis kan jag säga att förhandlingarna just nu är tuffa men konstruktiva.
Även Industriarbetsgivarnaär positiva till ett treårigt avtal. Men Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, har en annan inställning än fackförbunden till hur stora löneökningarna kan vara.
– Oavsett avtalets längd så måste det ske en betydande nedväxling av löneökningstakten. Enkelt handlar avtalsförhandlingarna om att om företagen ska kunna fortsätta utvecklas är det viktigt att industrin inte drabbas av konkurrensnackdelar gentemot de viktigaste konkurrentländerna, säger han i ett pressmeddelande.
*De fem Facken inom industrin är Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer.
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
Foto: Systembolaget
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.