Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spotifys anställda riskerar utvisning

Just nu hotas 15 medarbetare på Spotify att utvisas från Sverige. Anledningen är att företaget missat att betala försäkringar.
"Det är hål i huvudet att frivilligt kasta ut den här kompetensen som andra skriker efter", säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
En miss från Spotifys sida riskerar att drabba anställda som kan komma att utvisas. Fredrik Sandberg/TT

Bakgrunden är att den som ansöker om förlängt arbetstillstånd måste ha haft en anställning som uppfyller samtliga krav under tiden i Sverige. Bland annat ska man ha haft en lön som är bruklig inom branschen och olika försäkringar. Skulle företaget ha klantat sig är det individen som råkar illa ut och förlorar sitt arbetstillstånd.

En situation som nu drabbar 15 anställda på Spotify berättar företaget i ett remissvar på en utredning om hur arbetskraftsinvandrarnas ställning ska stärkas. Enligt Dagens Industri Digital missade Spotify under en period före 2013 att teckna tjänstepension eller sjukförsäkring åt ett antal anställda.

Läs mer: Avtal hade kunnat hjälpa Spotify

De 15 anställda uppges må väldigt dåligt på grund av det som hänt.

”Ingen av dem orkar arbeta 100 procent just nu”, skriver Spotify som anser att företaget inte kommer att kunna rekrytera utländsk spetskompens i framtiden om inte lagen ändras.

”De får sina arbetstillstånd indragna på grund av teknikaliteter och tvingas lämna Sverige. Detta är orimligt och utgör en betydande risk för vår verksamhet i Sverige”.

De Spotifyanställda är långt ifrån ensamma om att råka illa ut på grund av regelverket. Enligt Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, har samma problem drabbat ett stort antal företag och anställda.

– Det mest uppmärksammade fallet är det som drabbade en pakistansk programmerare då en tidigare arbetsgivare hade gjort ett oavsiktligt fel med pensionsinbetalningar. När arbetstillståndet skulle förnyas avslogs det trots att inte rådde någon tvekan om att felet varit oavsiktligt och att man varit beredd att retroaktivt rätta till det. När jag första gången hörde om det fallet i höstas tänkte jag att det var ett undantag, men tyvärr kommer det sådana här beslut på löpande band.

Maria Rankka påpekar att det är stor brist på bland annat programmerare. Det är svårt för alla att rekrytera, konkurrensen om de här talangerna är knivskarp. När man kastar ut den kompetensen sänker man vår konkurrenskraft, vilket slår mot jobb och tillväxt i Sverige.

– Folk kastas ut för petitesser, det finns ingen rim och reson i detta, säger Maria Rankka som menar att Migrationsverket har möjlighet att tolka lagen på ett annat vis.

Det tillbakavisar Alexandra Elias, presskommunikatör på Migrationsverket.

– Det finns en vägledande dom från Migrationsöverdomstolen om hur vi ska se på sådana här fall. Tyvärr är lagen sådan, det finns inget utrymme att korrigera felaktigheter som kan uppstå, därför drabbas enskilda individer väldigt hårt av detta.

Varken Stockholms Handelskammare eller Spotify är nöjda med de förändringar som utredningen föreslår för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden föreslår. Spotify säger sig stå helt bakom en lag som skyddar arbetskraftsinvandrare från att bli utnyttjade. Men lagen måste också, anser man, skydda de arbetskraftsinvandrare som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Spotify tog de själva hjälp av en expert i ämnet som var certifierad av Migrationsverket. Trots det blev det fel:

”Tillstånd både beviljades och förlängdes baserat på korrekt information. Inte ens Migrationsverket identifierade alltså dessa villkor som bristfälliga förrän vid den andra förlängningsrundan”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.