Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så undviker du pinsam engelska i mejlen

Är du osäker på vilket tilltal som är lämpligt i ett formellt mejl eller ett affärsbrev? Här är några regler att förhålla sig till.
Johanna Rovira Publicerad
Finger trycker på tangent med brittiska flaggen.
Tips på hur du ska uttrycka dig i mejl och brev på engelska. Foto: Colourbox

Hur bra är du på engelska? Testa din nivå på Europarådets CEFR-skala på Upgrades.se.

Vet du namnet på personen du vänder dig till går det bra att inleda brevet med Dear Mr, Dear Mrs (till en gift kvinna) eller Dear Miss (till ogift kvinna) eller Dear Ms (om du inte känner till kvinnans civilstånd) samt mottagarens efternamn, till exempel:

Dear Mrs Rovira, Bästa fru Rovira,

Dear Mr Rennstam, Bästa herr Rennstam, osv.

Det går också utmärkt att använda sig av Respected Ms/Miss/Mr/Mrs och så namnet.

 

Känner du inte till mottagarens namn, funkar det att inleda med:

Dear Sir, Dear Madam eller Dear Sir or Madam, om du inte vet. Dear Sirs om det är flera mottagare, en enhet till exempel.

Dear Mr President, Bäste herr ordförande,

Dear Madam President, Bästa fru ordförande,

 

Har du inlett brevet med Dear Mr, Dear Mrs, Dear Miss eller Dear Ms (plus namn), bör du avsluta med:

Yours sincerely, Med vänliga hälsningar,

Har du däremot inlett ditt brev med Dear Sir, Dear Madam eller Dear Sir or Madam ska du i stället använda:

Yours faithfully, Högaktningsfullt,

Avsluta inte med Best regards eller Regards eftersom det kan uppfattas som mindre formellt i professionella sammanhang. Möjligtvis kan det fungera i mejl. Avsluta med din signatur följt av ett namnförtydligande.

Nyttiga länkar för fler skrivregler:
University of Oxford Style Guide  
Engelsk stilguide med skrivregler

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24