Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här är årets hetaste kontorstrend

Ljuddämpare, milda pasteller och fluffiga former dominerar kontorsinredningen på årets möbelmässa i Stockholm som pågår just nu. En annan trend är smarta möbler som stänger ute ljud och ger avskildhet på kontoret.
Petra Rendik Publicerad
Man pratar i telefon i ett fyttbart och ljudisolerat bås.
När chefen pratade för högt i telefon tog medarbetarna på Framery fram ett flyttbart och ljudisolerat bås. Foto: Jussi Laitinen (Framery Oy)

Så vansinnigt mycket nytt kan man väl inte säga att Stockholm Furniture & Light fair, världens största mötesplats för skandinavisk design, bjuder på. Inte när det kommer till offentliga miljöer i alla fall, i stora drag känns mycket igen från förra årets mässa.

Överallt syns pastellfärgade kontorsmöbler, mycket är pudrigt rosa och vaniljgult. Även furu dyker upp här och där. Det vita sterila kontoret är passé, i stället ska inredningen kännas som en vänlig omfamning.

Och det blir nästan ironiskt.

För kanske är det bara en känsla men rätt påtagligt är det att möbelbranschen försöker hitta lösningar på hur vi ska hålla under ett helt arbetsliv i ett allt tuffare klimat där kraven blivit fler och sittplatserna färre. Som en av utställarna förklarade: "Förr räknade man med hundra stolar på hundra anställda, i dag ska vi vara glada om hälften av sittplatserna finns kvar".

Och hur löser man det då?

Genom fiffiga små sittmöbler som kan byggas på eller plockas isär likt lego. Stolarna är lätta att flytta på ifall du plötsligt får för dig att bilda öar för spontana möten som helst inte varar för länge. För det finns nämligen ingen risk att man blir sittande för länge, formen är lekfull och du ska kunna sitta lite som du vill men alldeles mysiga är de inte. Dessutom verkar ryggstöd vara omodernt.

De flesta utställare har också sina idéer om hur man absorberar ljud med olika avskärmare och möbler. Stänga av, stänga ute eller bara ta en kort paus är budskapet.

Ta till exempel finska företaget Framery och deras ”Phone booth”. Ett ljudisolerat flyttbart bås där du ska kunna jobba ostört utan att känna dig instängd. Idén föddes för sex år sedan när två medarbetare klagade på chefens ovana att pratat högt i telefon i kontorslandskapet. Killarna bad honom att dämpa sig, chefen kontrade med att ”ni kan ju skaffa mig ett telefonbås”, vilket de också gjorde.

Stockholm Furniture & Light fair pågår till och med den 11 februari.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält