Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För de flesta unga känns pensionärslivet som något abstrakt långt bort i fjärran. Men Kristina Kamp, pensionsekonom på webbportalen Min pension, lobbar för att man tidigt börjar tänka på pensionen.
Hon förklarar att vi i dag behöver ungefär 40 år på arbetsmarknaden för att få ihop en rimlig pension. För 30- och 40-talisterna räckte det att jobba i 30 år för att kunna räkna med en normal pension, det vill säga 60-70 procent av slutlönen.
– Väntar man med att börja jobba tills man är 30 år så måste man jobba till 70. Hur kul är det? Man ska också tänka på att varje krona man sparar tidigt i livet hinner växa till sig mer, säger Kristina Kamp.
Det har gått inflation i utbildning.
Studietiden har förlängts i Sverige – tre års akademiska studier har blivit fem år. Jämfört med övriga OECD-länder är Sverige näst sämst i klassen när det gäller genomsnittlig examensålder. Den ligger på 29,7 år. Island är sämst, där tar man examen först vid 30 plus. I de fem länder som toppar listan, med Storbritannien i spetsen, är examensåldern runt 24 år.
– Här i Sverige läser man lite planlöst, kanske för att det är svårt att få jobb. Det har delvis också gått inflation i utbildning. Som nationalekonom måste man till exempel i dag doktorera för att få samma jobb som man förr fick efter examen.
Etableringsåldern, då minst 75 procent i en ålderskull har arbete, har också ökat radikalt. I slutat av 1980-talet låg den på 20-21 år, den steg till 29 år i samband med 90-talets ekonomiska kris och har de senaste åren legat kring 26 år.
Det är inte meningen att skrämma skiten ur 23-åringarna.
Den magiska gränsen för att få det orangefärgade pensionskuvertet i brevlådan är när man börjar betala skatt, det vill säga när man tjänar mer än 18 000 kronor i månaden. Bara att få ihop den summan är enligt Kristina Kamp bra, då avsätts pengar till premiepensionen. Jobbar man statligt eller kommunalt så får man då dessutom ihop till tjänstepension.
– Det är bra om man får det orangefärgade kuvertet i brevlådan. Det gör att man blir medveten om att man ska ha en pension, säger Kristina Kamp.
– Men det är ju inte meningen att skrämma skiten ur 23-åringarna heller. Visst kan man ta det där sabbatsåret i Asien, men då ska man ha jobbat ihop till det.
Bättre provjobba än provplugga!
Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, gör ungefär samma men en aning strängare bedömning. Man behöver inte luffa runt i världen i två, tre år. Tre månader kan enligt henne räcka. Det är bättre att jobba än att resa.
– Det tjatas hela tiden att man ska jobba längre upp i åren. Men man tänker inte på att det blir ränta på ränta med pengar som kommer in tidigt. Jag önskar att politikerna tog ett samlat grepp kring vad vi ska gör för att snabba på inträdet på arbetsmarknaden, säger Eva Adolphson.
Hennes bästa råd till unga är att hellre provjobba än provplugga, att vara snabb med studierna och utvärdera om det är värt att bygga på studierna i två år med en master.
– Ökar chanserna om jag tar en master? Jag är inte så säker på det. Det kanske marknadsförs så. Man kanske kan meritera sig på andra sätt – till exempel genom att jobba.
Hur blåst hade jag inte blivit då?
Men Kristina Kamp betonar också att man naturligtvis inte vet något om framtiden. När hon, som är 1950-talist, var 25 år trodde man att de skulle räcka med 30 års yrkesarbete, varav minst hälften halvtid, för att få ihop till pensionen.
– Hur blåst hade jag inte blivit då? Det kan hända grejer. Och det är just därför man ska vara intresserad av pensionsfrågor även som ung. Det är ens framtid det handlar om. De flesta av oss kommer att vara pensionärer mer än en femtedel av våra liv!
Logga in på minpension.se och se hur mycket pensionspengar du har tjänat in hittills.
Webbportalen är ett oberoende samarbete mellan Pensionsmyndigheten och andra som har hand om dina framtida pensionspengar.
Du loggar in med personnummer och mobilt Bank-id eller beställer en kod.
Cajsa Högberg
Den genomsnittliga åldern för när unga tar examen från högskola och universitet varierar mellan olika länder.
Storbritannien: 24 år
Mexiko: 24,5 år
Nederländerna: 24,6 år
Sydkorea: 25,3 år
Grekland: 25,3 år
Italien: 26,1 år
Schweiz: 26,4 år
Tyskland: 26,5 år
Australien: 26,6 år
Portugal: 26,6 år
Spanien: 26,7 år
Österrike: 26,7 år
Norge: 27,5 år
Chile: 27,6 år
Danmark: 28 år
Israel: 29 år
Finland: 29 år
Brasilien: 29,5 år
Sverige: 29,7 år
Island: 30,7 år
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.