Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen oroas av höga sjuktal

I vissa av Unionens branscher har antalet långa sjukfall mer än fördubblats under de senaste sju åren, visar förbundets nya rapport Hur sjuka är tjänstemännen? Med rapporten vill Unionen göra arbetsgivare medvetna om vikten av ett hållbart arbetsliv.
Johanna Rovira Publicerad
Sjukfallens utveckling 2008-2015 inom utvalda branscher (antal sjukfall större än 90 dagar per 1000 anställda). Källa: Unionen

Den nya rapporten från Unionen bygger på statistik över tjänstemän i den privata sektorn som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal och som varit sjukskrivna minst 90 dagar i sträck någon gång från 2008 till förra året.

- Nu kan vi för första gången se det vi tidigare bara har anat, att sjuktalen ökat bland våra medlemmar på den privata arbetsmarknaden, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Vilka orsakerna till sjukskrivningarna är framgår inte av statistiken, men psykiska diagnoser är generellt den vanligaste orsaken, i synnerhet till längre sjukskrivningar, enligt statistik från försäkringskassan. Henrik Ehrenberg menar att förklaringen till de ökade sjuktalen för tjänstemännen troligen går att finna i brister i den psykosociala arbetsmiljön.

- Det är oerhört viktigt att arbetsgivarna tar arbetsbelastning och stress på allvar, så att våra medlemmar inte hamnar i sjukskrivning. Det behövs ett strukturerat arbetsmiljöarbete och de anställda måste få tillräckligt med tid och resurser för sitt arbete.

Dessutom måste arbetsgivarna möjliggöra tid för återhämtning, menar Ehrenberg som också vill peka på vikten av förståelse för att man som anställd inte kan prestera på topp hela sitt arbetsliv. Att man periodvis måste kunna sänka tempot utan risk.

- Jag tycker det är en viktig målsättning att man har en fot kvar på jobbet även om man har problem som sätter ner arbetsformen. Vi vet ju att en av de största riskerna för att man hamnar utanför arbetsmarknaden är att man blir sjukskriven länge, säger Henrik Ehrenberg.

Trygga anställningsformer, gott ledarskap, bra företagshälsovård och tydlighet kring tillgänglighet är andra förslag från förbundet på hur man ska komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron Ett föräldravänligt arbetsliv står också på listan över önskemål – rapporten visar att sjuktalen bland kvinnor har ökat mest (85 procent) och att de når en kulmen för kvinnor mitt livet, alltså mellan 30 och 50 år.

- Vi drar slutsatsen att puckeln bland kvinnorna beror på att man antagligen har hemmavarande barn. Det är viktigt att arbetsgivarna är medvetna om vikten av att underlätta tillvaron för föräldrar till exempel genom att inte förlägga möten tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagarna. Det kan också vara att tillåta flexibilitet var och när man utför sitt arbete så att man som medarbetare får ihop tillvaron, säger Henrik Ehrenberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält