Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen oroas av höga sjuktal

I vissa av Unionens branscher har antalet långa sjukfall mer än fördubblats under de senaste sju åren, visar förbundets nya rapport Hur sjuka är tjänstemännen? Med rapporten vill Unionen göra arbetsgivare medvetna om vikten av ett hållbart arbetsliv.
Johanna Rovira Publicerad
Sjukfallens utveckling 2008-2015 inom utvalda branscher (antal sjukfall större än 90 dagar per 1000 anställda). Källa: Unionen

Den nya rapporten från Unionen bygger på statistik över tjänstemän i den privata sektorn som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal och som varit sjukskrivna minst 90 dagar i sträck någon gång från 2008 till förra året.

- Nu kan vi för första gången se det vi tidigare bara har anat, att sjuktalen ökat bland våra medlemmar på den privata arbetsmarknaden, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Vilka orsakerna till sjukskrivningarna är framgår inte av statistiken, men psykiska diagnoser är generellt den vanligaste orsaken, i synnerhet till längre sjukskrivningar, enligt statistik från försäkringskassan. Henrik Ehrenberg menar att förklaringen till de ökade sjuktalen för tjänstemännen troligen går att finna i brister i den psykosociala arbetsmiljön.

- Det är oerhört viktigt att arbetsgivarna tar arbetsbelastning och stress på allvar, så att våra medlemmar inte hamnar i sjukskrivning. Det behövs ett strukturerat arbetsmiljöarbete och de anställda måste få tillräckligt med tid och resurser för sitt arbete.

Dessutom måste arbetsgivarna möjliggöra tid för återhämtning, menar Ehrenberg som också vill peka på vikten av förståelse för att man som anställd inte kan prestera på topp hela sitt arbetsliv. Att man periodvis måste kunna sänka tempot utan risk.

- Jag tycker det är en viktig målsättning att man har en fot kvar på jobbet även om man har problem som sätter ner arbetsformen. Vi vet ju att en av de största riskerna för att man hamnar utanför arbetsmarknaden är att man blir sjukskriven länge, säger Henrik Ehrenberg.

Trygga anställningsformer, gott ledarskap, bra företagshälsovård och tydlighet kring tillgänglighet är andra förslag från förbundet på hur man ska komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron Ett föräldravänligt arbetsliv står också på listan över önskemål – rapporten visar att sjuktalen bland kvinnor har ökat mest (85 procent) och att de når en kulmen för kvinnor mitt livet, alltså mellan 30 och 50 år.

- Vi drar slutsatsen att puckeln bland kvinnorna beror på att man antagligen har hemmavarande barn. Det är viktigt att arbetsgivarna är medvetna om vikten av att underlätta tillvaron för föräldrar till exempel genom att inte förlägga möten tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagarna. Det kan också vara att tillåta flexibilitet var och när man utför sitt arbete så att man som medarbetare får ihop tillvaron, säger Henrik Ehrenberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.