Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackens krav: 2,8 procents höjda löner

Löneökningar på 2,8 procent, fortsatt utbyggnad av systemen för arbetstidsförkortning och ytterligare satsningar på flexpension. Det är kraven inför avtalsrörelsen 2017 från de fem facken inom industrin.
Joachim Stokstad Publicerad
Kollega
Martin Linder (Unionen), Per-Olof Sjöö (GS), Anders Ferbe (IF Metall), Ulf Bengtsson (Sveriges Ingenjörer) samt Hans-Olof Nilsson (Livs). Kollega

Med ett ettårigt avtal på exakt samma nivå som i förra avtalsrörelsen blir det reallöneökningar på en nivå som inte hotar vår konkurrenskraft. Det menar de fem facken Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav under fredagen.

I kraven ingår också en lägsta löneökning på 460 kronor i månaden. Även lägstlöner ska höjas.

Dessutom fortsätter kraven på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension.

– Tanken bakom det är att fler ska kunna gå ner i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern, för att i stället orka jobba lite längre, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

Fackföreträdarna presenterade statistik som visar uppåtgående kurvor på många områden: Investeringar inom forskning och utveckling, men även materiellt, och att konkurrenskraften ökar.

Svenska löner ligger nu strax under genomsnittet i Västeuropa med 352 kronor i timmen, jämfört med ytterligheterna Schweiz (523 kronor) och Portugal (93 kronor), vilket enligt facken ökar chanserna att behålla jobben i Sverige.

Men, undrar vän av ordning, om nu läget har förbättrats på många områden, hur kommer det sig då att kraven är nästan identiska med dem i förra avtalsrörelsen? Borde löneökningen inte vara större?

– Vi har gjort gedigna analyser, inte bara av Sverige, utan kanske ännu viktigare, av vår omvärld. Och vi har ett långsiktigt perspektiv. Det har gjort att vi har landat i 2,8 procent. Vi vill varken att våra medlemmar ska få mindre i plånboken eller att Sveriges konkurrenskraft ska försämras, säger Martin Linder.

Inte oväntat tycker Svenskt Näringsliv, industrifackens största motpart, att kraven är orimligt höga.

”Fackens krav på kostnadsökningar leder till försämrad konkurrenskraft och färre jobb”, skriver Teknikföretagens VD Klas Wåhlberg i en kommentar.

Ökad jämställdhet nämndes inte alls i fackens krav denna gång.

– Jämställdhet i arbetslivet är en av Unionens centrala frågor, men den frågan var uppe i förra avtalsrörelsen för sex månader sedan och det gemensamma arbetet har redan påbörjats, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.