De tre personerna hade redan under sin tidigare anställning förberett en konkurrerande verksamhet, enligt stämningen. De påstås dessutom ha konkurrerat med arbetsgivaren genom ett nybildat bolag.
Det här är en typ av mål som blivit allt vanligare, bekräftar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt enligt vilken det ofta handlar om en mix av tre komponenter som de anställda anklagas för: brott mot lojalitetsplikten, att de röjt företagshemligheter och att de ska ha struntat i sina konkurrensklausuler.
Läs mer: Oskäliga avtal ökar
– Helt klart har det ökat. Det har skett en viss juridifiering på arbetsmarknaden, företagen använder oftare rättsliga vapen för att sätta anställda på plats. Det är olyckligt och riskerar att skada verksamheten genom att göra anställda mindre kreativa, säger Martin Wästfelt som också menar att det faktum att de anställdas kunskap blivit allt viktigare spelar in.
En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.
– I vissa delar handlar det nog om okunskap hos arbetstagare i Sverige. Man tror att man är mer fredad än man är.
Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.
