Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fem tips för arbetssökande som vill hitta drömjobbet

Har du missat ett drömjobb för att du inte visste om att det var ledigt? Att ha full koll på utbudet av lediga jobb kan tyckas omöjligt, men det finns vissa sätt att orientera sig i annonsträsket.
Johanna Rovira Publicerad

Jobbsökare förr i tiden hade det enklare – de kunde i lugn och ro plöja Platsjournalen, Arbetsförmedlingens tidning där alla lediga jobb utannonserades, och ringa in tänkbara arbetsgivare. Platsjournalen finns fortfarande, men arbetsgivarna är inte längre skyldiga att anmäla lediga jobb till arbetsförmedlingen och du kan alltså inte förlita dig enbart på Platsjournalen (eller Platsbanken på nätet). Jobbannonserna finns utspridda i en mängd olika tidningar, sociala medier, sajter och portaler om de överhuvudtaget ens är utannonserade.

Så hur ska man kunna hålla koll på utbudet för att inte missa toppjobbet? Susanna Westgren, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen menar att det viktigast är att skaffa sig en bra rutin.

- Att söka jobb är tidskrävande och det är lätt att drunkna i all information som kommer in, så lägg upp en jobbsökarstrategi. Avsätt en tid när du ska gå in och titta på nya jobb, till exempel en halvtimme om dagen.

Hon slår också ett slag för sociala medier som komplement till jobbsajter. Linkedin,  men också Facebook - om man ser ut några  intressanta företag på FB och följer dem, kan det dyka upp annonser i ens eget flöde. Dessutom finns det grupper på Facebook för specifika branscher.

- Underskatta inte att skriva i din egen statusuppdatering att du är tillgänglig för jobb, för det kan nappa från oväntade håll, säger Susanna Westgren.
- Själv skulle jag inte tveka att nätverka även på Twitter.

 

*Gör ett urval. Bestäm dig för tre till fem olika sajter som du ska bevaka – exakt vilka är helt beroende på vilken typ av arbete du söker. Ladda ner appar där det finns.

*Autobevakning. På de större jobbsajterna går det att prenumerera på det yrke du är intresserad av. Dyker det upp en annons som matchar dina kriterier så får du ett mejl.

*Använd sociala medier. Linkedin, Facebook och även Twitter. Sök jobb med hashtags: #nyttjobb, #karriärtips. På Arbetsförmedlingens jobbpodd kan du bland annat lyssna på hur man söker jobb via sociala medier. 

*Spara tid genom spindelsajter. De scannar av utbudet och ger förslag på jobb.

*Hårdbevaka vissa företag. Vet du vilket företag som du verkligen vill jobba på, så håll koll på företagets hemsida efter jobberbjudanden. Eller skicka in en spontanansökan.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok