Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Okunskap om IT leder till miljardförluster

IT-avdelningar som inte förstår verksamheten och omogna system. Det tror Mats Andreasen, IT-arkitekt, är två av orsakerna till det utbredda teknikstrulet. Strul som årligen kostar svenska företag miljardbelopp.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Känner du också för att slå sönder din dator ibland? Du är inte ensam. En undersökning från Unionen visar att IT-strul dagligen stjäl 30 minuter av vår arbetstid. Colourbox

Ineffektiva IT-lösningar kostar varje år minst 14,5 miljarder för svenska företag vars anställda dessutom förlorar 30 minuters arbetstid om dagen på grund av IT-strul. Det visar en undersökning från Unionen där man undersökt tjänstemäns IT-miljö.

Mats Andreasen jobbar på Ascom och är styrelsemedlem i IASA, en internationell organisation för IT-arkitekter. Han tror att en bidragande orsak till det utbredda strulet är gapet mellan företagets verksamhet och dess IT-avdelning.

– Det finns nog 100 olika orsaker men det är något som man brukar lyfta fram. IT-arkitektens roll är många gånger just att överbrygga det gapet genom att förstå verksamheten och överföra det till tekniksidan.

Ett dilemma för många företag är huruvida man ska köpa in eller bygga IT-system själva. Ett beslut som ofta handlar om tid och pengar. Mats Andreasen menar att många företag köper in färdiga system utan att inse att de måste anpassas efter den egna verksamheten.

– Sedan tror jag att det finns en övertro på IT-avdelningarna, att man tänker ”hur svårt kan det vara?” Jag tror att IT underskattar problemet med att verkligen förstå vad användarna vill ha och hur man gör systemet användbart. Samtidigt är ledningens problem att man forcerar fram processen och kanske köper i stället för att bygga.

Enligt Unionens rapport anser endast tre av tio medarbetare att IT-systemen på deras arbetsplatser har införts utifrån väl förankrade förslag.

Dessutom visar undersökningen att problemet med förlorad arbetstid, och därmed företagens pengasvinn, har ökat det senaste året. Mats Andreasen tror att ökningen till stor del beror på fler plattformar och omogna system, men också på att användarnas krav ökar.

– I dag ska systemen funka på mobilen och i paddan också, man jobbar hemifrån eller i bilen. Många lösningar är nog inte helt mogna. Detsamma gäller molnlösningar som till slut kommer vara mogna men som ställer till bekymmer i dag.

En annan orsak till ökningen kan vara att man inte har kontroll över hur outsourcade system uppdateras. Dessutom åldras system och blir med tiden allt mer svåra att underhålla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.