– Det stod folk i farstun beredda att ta över våra medlemmars arbetsuppgifter, både andra anställda och bemanningsanställda samt frilansar. Vi tycker naturligtvis att det är strejkbryteri, säger Gun Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Sveriges Television.
SVT hävdar tvärtom att förberedelserna under en varselperiod inte är strejkbryteri och att man har rätt att lägga om scheman inom ramen för de anställningsavtal som gäller för dem som jobbar.
– Jag har hela tiden motsatt mig Unionens retorik om strejkbryteri, vad vi har gjort är inom ramen för vad som är tillåtet vid sådana här situationer, säger Hélene Sahlin, HR-chef på SVT, till SVT Kultur.
SVT bemannade bland annat upp på redaktionen som jobbar med Eurovision, vilket SVT försvarar med att man har ett stort ”åtagande mot 200 miljoner tittare” och inte ville riskera att de skulle mötas av en svart ruta.
Gun Karlsson menar att det skapar problem och en förtroendekris mellan chef och medarbetare samt kollegor emellan, som ska jobba ihop i framtiden, när man täcker upp för nedlagt arbete.
– Det är ett jätteproblem och intressant att ett public service-bolag kan bete sig på det här sättet.
Lars Åström, förbundsjurist och konfliktsamordnare på Unionen, förklarar att när facket lägger ett strejkvarsel innebär det en blockad av de arbetsuppgifter som omfattas av varslet. Om någon går in och utför de uppgifterna så är det strejkbryteri.
Han håller med Gun Karlsson om att det är anmärkningsvärt att ett statligt bolag agerar i arbetsgivarens intresse och gör på det här sättet.
– Det är för jäkligt. Jag tycker att det är moraliskt förkastligt med strejkbryteri. Det handlar faktiskt om att försämra anställdas möjlighet att förbättra sina anställningsvillkor, säger Lars Åström.
Strejkbryteri har i stort sett varit obefintligt på svensk arbetsmarknad sedan Saltsjöbadsavtalet slöts 1938 – tills för några år sedan. Både Lars Åström och Gun Karlsson säger att det är en ny trend som arbetsgivarorganisationen Almega driver, där bland andra public service-bolagen ingår.
– Arbetsmarknaden har hårdnat och Almega har valt en konfrontativ linje och hävdar att strejkbryteri är något som facken bara har hittat på.
Finns det då några gråzoner för strejkbryteri? Nej, menar Lars Åström. Det undantag som finns är de arbetstagare som är med i andra fackförbund och som har kollektivavtal med arbetsgivaren och som därför inte kan strejka, såvida de inte tar till sympatiåtgärd.
– Alla andra inom vårt avtalsområde ska strejka, säger Lars Åström.
Även om det inte finns några juridiska påföljder, till exempel skadestånd, vid strejkbryteri kan facket slå tillbaka genom att utvidga strejken till andra arbetsplatser och be andra fackförbund att sympatistrejka.
Exempel:
Anna och Andreas sitter bredvid varandra och utför samma arbetsuppgift. Anna är med i Unionen och Andreas är medlem i Journalistförbundet. Anna jobbar 100 procent medan Andreas bara jobbar 75 procent.
Om Unionen plockar ut Anna i strejk har Andreas självklart rätt att fortsätta med sina arbetsuppgifter på 75 procent, däremot räknas det som strejkbryteri om arbetsgivaren väljer att utöka Andreas tjänst till heltid i syfte att täcka upp för Annas nedlagda arbete.
Det räknas även som strejkbryteri om arbetsgivaren låter någon annan anställd utföra Annas arbetsuppgifter eller om de plockar in någon utifrån av samma anledning.