Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så söker du jobb med funktionsnedsättning

IT-konsulten Christian Hedberg vet hur man söker jobb när man har en funktionsnedsättning.
Publicerad
Mikael Wallerstedt
Arbetsgivaren har byggt en ramp så att Christian lätt kommer in på kontoret. Mikael Wallerstedt

– Jag vill jobba, försörja min fru och mina två barn. Leva på riktigt!

Så säger Christian Hedberg. Men riktigt så enkelt är detta inte om man sitter i rullstol. Som funktionsnedsatt möter man en massa motstånd, till exempel i form av atittyder och fördomar i arbetslivet. 

I dag har Christian lyckats förverkliga sin vision – han är IT- och dataansvarig på butikskedjan Elon.

– Det tog sin tid innan jag insåg vissa saker, till exempel att man som funktionshindrad gör bäst i att söka jobb genom sitt kontaktnät. Som funktionsnedsatt behöver du nämligen någon som ”går i god” för dig. Tråkigt men sant, säger Christian. 

Faktum är att han själv inte ens sökte jobbet på Elon, utan blev tipsad via kontakter. Och han trivs väldigt bra med sitt arbete.

– Det är så otroligt skönt att slippa lönebidrag! Och det är en fördel att bo på en liten ort – här känner alla mig och vet ungefär vad jag kan. Som funktionsnedsatt är risken annars stor att sorteras ut direkt när man söker jobb, att inte ens få chans att visa vad man kan.

Hans arbetsgivare i Hedemora har nyss flyttat och för Christians skull har man ordnat en särskild parkeringsplats märkt med handikappskylt, och byggt en ramp som leder till kontorsbyggnaden.

Jag är inte för regler och rättigheter in absurdum – det viktigaste är att saker fungerar i vardagen, både hemma och på jobbet.

Dörrarna forcerar Christian genom att öppna och sedan backa in. Han visar toaletten, som inte är ombyggd till handikapptoalett, men som ändå fungerar hjälpligt eftersom han kommer in genom dörren med sin rullstol.

– Jag är inte för regler och rättigheter in absurdum – det viktigaste är att saker fungerar i vardagen, både hemma och på jobbet.

Christian hade inga problem att få hjälpmedel till arbetsplatsen. Han har en extra rullstol som han snabbt svingar sig över i då vi kommer in på hans kontor. Han måste byta ställning ofta och ”arbetsrullstolen” har en extra mjuk dyna och inga armstöd, för att den ska gå lätt att köra in under skriv- och fikabord.

– En bärbar dator fick jag också, den underlättar så att jag kan jobba både hemma och i alla olika butiker.

I dag tror han att det är tveksamt om Försäkringskassan skulle godkänna en bärbar dator som hjälpmedel, men för sex år sedan ansågs den som ett specifikt hjälpmedel som underlättade hans arbete.

Försäkringskassan, läkarna och Christian själv har enats om att han klarar 40 procents arbetstid – fyra timmar, fyra dagar i veckan.

– Jag skulle inte orka jobba heltid. Jag måste vila en dag mitt i veckan för att orka. Och träningen – som faktiskt är det som gör att jag överlever utan att bli fast i smärtstillande morfinmissbruk – tar väldigt mycket tid. Vissa dagar har jag så ont att det är omöjligt att jobba. Men då kan jag ändå åka till jobbet bara för att dricka kaffe och få lite social samvaro.

– Och ibland måste arbetstiden anpassas efter jobbet, men jag försöker att sluta 12 varje dag.

Christians liv förändrades fullständigt den där junidagen 2006 då han skulle visa sin fru Marie hur man klättar uppför en bergvägg. En säkerhetslina brast och han föll handlöst tio meter rakt ner. Hela ryggraden flyttades in mot magen och han insåg med en gång att något riktigt allvarligt hade hänt. Han kunde inte röra benen.

Efter ett otal operationer är ryggraden hyfsat rak. Men trots att nederdelen av kroppen numera är helt förlamad finns vissa nervtrådar kvar, som resulterar i en kronisk värk – stundtals nästan outhärdlig.

– Det är som ”tusen nålar”, fast i ryggen och benen, och hela tiden.

För att lindra de värsta smärttopparna skrev läkarna ut morfin. Christian knaprade glatt och mådde toppen.

– Jag fick min drog utskriven på recept, det var helt lagligt, jag behövde inte ens sno grejer för att finansiera mitt missbruk. Men det var just missbrukare jag blev – och en dålig pappa och make. Borta i dimman.

Det tog tid för Christian att inse vad som hänt. Han hade inte bara förlorat sin rörelseförmåga i benen. Han höll på att bli en riktig ”loser”. Det sociala livet, arbetet, hela identiteten var på väg att försvinna.

När insikten väl kom fick den honom att reagera. I stället för att konstant lindra smärtan började han gå emot den – kämparandan hade han kvar. Han började träna, inte normalt, utan stenhårt. Precis som han alltid gjort, utmanat gränser, försökt överlista faror och gå så långt det bara går.

Förrförra året deltog han i OS i Sotji i kälkhockey. Laget kom sist. Vilket bara sporrar Christian att träna ännu hårdare. Förstås.

– Det är endorfinkicken jag är ute efter. Den tar ner smärtan. Dessutom sover jag bättre, av ren utmattning. Att börja jobba, ha arbetskamrater och ”göra rätt för sig” har också varit otroligt viktigt för mig.

 

Text: Majken Öst-Söderlund

Christians jobbtips för dig med funktionsnedsättning

  • Sök jobb via ditt kontaktnät.
  • Dölj inte din funktionsnedsättning i cv:t. Det kan ligga dig i fatet om du kommer på anställningsintervju. Risken finns att arbetsgivaren blir chockad av rullstolen och bara ser den – inte dina kvalifikationer. Det kan också väcka misstankar om att du har förtigit mer viktig information om dig själv.
  • Kolla i ett tidigt skede vilka hjälpmedel du kan behöva på din tilltänka arbetsplats. Beställer gör du ofta själv och betalar i förväg, eller ber företaget fakturera Arbetsförmedlingen alternativt Försäkringskassan. Det kan ta lång tid att få anpassningar beviljade, exempelvis bilstöd, som sköts av Försäkringskassan.
  • Inse att människor har fördomar – bli inte ledsen utan försök i stället att se humorn i det.
  • Våga be om hjälp. De flesta tycker att det känns bra när de inser att de kan vara till nytta.
  • Var rak och tydlig när saker inte fungerar. De flesta lägger inte pärmar som du behöver högst upp i bokhyllan av elakhet. De gör det av gammal vana. Acceptera att det tar tid att lära in nya rutiner och att allt inte fungerar med en gång. 

TILL DIG SOM ÄR ARBETSKAMRAT

  • En person med funktionsnedsättning är först och främst en arbetskamrat som alla andra, men fråga gärna om det är något speciellt som du bör tänka på i ert samarbete. 
  • Att var sak har sin plats är ofta bra för den som är funktionsnedsatt. Att låta arbetsplatser och korridorer belamras med ”jag orkar inte gå med dem till återvinningen/arkivet just nu-saker” kan göra arbetsplatsen svårforcerad för både rullstolsburna och för synskadade. 
  • Välj lunchrestauranger och after work-ställen som är tillgängliga för alla. 

TILL DIG SOM ÄR ARBETSLEDARE

  • Både du som arbetsgivare och den anställda kan ansöka om hjälpmedel och anpassningar hos Arbetsförmedlingen vid en nyanställning. Har den anställda jobbat en längre tid hos er och råkat ut för en funktionsnedsättning, är det Försäkringskassan som har hand om arbetsrelaterade hjälpmedel.
  • Att bygga en ramp eller handikappanpassa en toalett kan betraktas som ”särskild anordning” och då bekostas av Arbetsförmedlingen vid nyanställningar, eller om lönestöd har beviljats. Men det är viktigt att få pengarna beviljade först, det går inte att söka i efterhand.
  • Datorer och höj- och sänkbara skrivbord är arbetsgivarens ansvar, det är inget som klassas som hjälpmedel. Däremot kan särskilda dataprogram klassas som arbetshjälpmedel, exempelvis punktskriftsdisplayer.
  • En deltidsanställning som är ordinerad av läkare är noga reglerad. En halvtid är fyra timmar om dagen och 75 procent är sex timmar om dagen. Att laborera med tiderna för att det passar företaget eller arbets-uppgifterna bättre är inte tillåtet.
  • Det är förmågorna ni anställer, inte oförmågorna, eller hindren. Hjälpmedlen är till för att överbrygga hindren.
  • Se till att även sociala aktiviteter som personalfester och kick off-tillställningar anordnas i miljöer där alla arbetstagare kan delta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Så hittar du de dolda jobben

Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Publicerad 3 oktober 2024, kl 06:03
Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. Besök branschmässor, seminarier och använd LinkedIn aktivt för att bygga relationer och hitta ditt nästa jobb. Foto: Colourbox/Stina Stjernkvist/TT.

Artikeln i korthet

  • Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. 
     
  • Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
     
  • Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör.  Läs Kollegas AI-policy här.

Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.

– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.

– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.

Prata med grannen om att du letar jobb

Jonas Mauritzson, TRR, porträttbild.
Jonas Mauritzson, TRR. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.

Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt. 

– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.

Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.

Kontakta folk på Linkedin

Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.

– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut. 

Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”. 

– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.

Var påläst och ställ frågor

Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.

– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.

Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.

Hittade jobb genom inlägg på Linkedin

Katia Nevalainen, porträttbild.
Katja Nevalainen.

En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.

– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.

När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.

– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.

Förvånad över responsen

Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.

– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.

Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.

Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.

– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.

För med nya rollen kom många utmaningar.

– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.

Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.

– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.

Tydlig med vilka roller hon sökte

Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.

Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.

– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.

Text: Katarina Markiewicz

Andel dolda job

  • Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
  • Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.