Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almegaföretag vill ha ut medlemslistor

Enligt uppgifter till Unionen har Almegas medlemsföretag samlat in listor över vilka anställda som är medlemmar i Unionen på de arbetsplatser där facket har varslat om strejk. Medan Unionen menar att det är ett brott mot Personuppgiftslagen (PUL) försvarar Almega att företagen efterfrågar facktillhörighet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har arbetsgivare rätt att ta reda på vilka som är med i facket eller inte? Om det har Unionen och Almega olika syn på. Colourbox

– Menar du att man ska leva i ovetskap om vilka som ska gå ut och strejka? Det ska enkelt framgå redan av varslet, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Unionen har gått ut med en uppmaning till sina fackklubbar att inte lämna ut listor och menar att arbetsgivare inte har rätt att ta reda på om en anställd är med i facket eller inte.

– Våra medlemmar befinner sig en väldigt pressad situation just nu. Det här handlar om att skydda dem enligt den rätt de har enligt både Personuppgiftslagen och föreningsrätten. Det handlar inte om att försvåra för arbetsgivaren, säger Sara Hedman, central ombudsman med avtalsansvar för IT- och Telekomavtalet, på Unionen.

Sara Hedman påpekar att lagen alltid gäller, såvida den inte kopplas till lönerevisionen då arbetsgivaren enligt arbetsledningsrätten kan behöva uppgifterna.

– Våra medlemmar ska inte ens behöva få frågan.

Dessutom kan det finnas de som inte är med i facket som vill delta i strejken, vilket de har rätt att göra även om de inte får konfliktersättning från facket.

Att uppmaningen om att begära ut medlemslistor skulle komma direkt från Almega har Sara Hedman bara fått andrahandsuppgifter om. Däremot säger hon att de med säkerhet vet att arbetsgivarna ligger på både klubbarna och de anställda ute på företagen.

Tror du att arbetsgivarna gör det trots att de vet att de inte får eller beror det på okunskap?
– Jag vågar inte svara på hur väl informerade arbetsgivarna är, men jag tycker aldrig att våra medlemmar ska behöva utsättas för att råka ut för föreningsrättskränkning eller att arbetsgivarna börja tafsa på det Personuppgiftsalgen skyddar.

Jonas Stenmo chefsjurist på Almega tycker att företagen självklart måste kunna bilda sig en uppfattning av omfattningen på den strejk som eventuellt bryter ut den 18 april och vilka personer som kommer att lägga ner arbetet.

– Det är väl så att man i första hand har vänt sig till den lokala klubben och vill ha information om vilka som är medlemmar och när man inte har fått det har man vänt sig till individerna och frågat om de är organiserade eller inte.

Enligt honom är det inte Almega som uppmanar företagen att samla in listor över vilka som är med i facket, däremot talar de via sin rådgivning om att företagen har möjlighet att göra det. Han håller inte med om att det skulle bryta mot lagen.

– Det är definitivt inget brott mot Personuppgiftslagen. Man får behandla sådana uppgifter om det krävs för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter. Det finns ett antal exempel i Medbestämmandelagen (mbl) där man som arbetsgivare är skyldig att ta reda på i vilka fack det finns medlemmar på arbetsplatsen, för att till exempel påkalla förhandlingar, säger Jonas Stenmo.

Har du något annat exempel än när det gäller lönerevision?
– På en arbetsplats som inte är bunden av kollektivavtal så är arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt elfte paragrafen i mbl gentemot alla fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen. I förarbetet till den lagen framgår det att arbetsgivaren har en skyldighet att ta reda på vilka som är medlemmar och var.

Fast det här gäller ju företag där det finns kollektivavtal.
– Det spelar väl ingen roll? Undantaget i PUL följer av 16:e paragrafen där det står att för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter enligt lag så måste man göra så här.

Jonas Stenmo tror inte att det är Unionens juridiska bedömning att det här är ett brott mot PUL utan att det beror på en feltolkning och tror att frågan kommer lösa sig.

Unionen menar dock att arbetsgivaren inte har något stöd i 16:e paragrafen i PUL eftersom strejkvarslet gäller allt tjänstemannaarbete.

PUL:

Enligt Personuppgiftslagens 13:e paragraf är det ”förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar”:

a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.