Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almegaföretag vill ha ut medlemslistor

Enligt uppgifter till Unionen har Almegas medlemsföretag samlat in listor över vilka anställda som är medlemmar i Unionen på de arbetsplatser där facket har varslat om strejk. Medan Unionen menar att det är ett brott mot Personuppgiftslagen (PUL) försvarar Almega att företagen efterfrågar facktillhörighet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har arbetsgivare rätt att ta reda på vilka som är med i facket eller inte? Om det har Unionen och Almega olika syn på. Colourbox

– Menar du att man ska leva i ovetskap om vilka som ska gå ut och strejka? Det ska enkelt framgå redan av varslet, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Unionen har gått ut med en uppmaning till sina fackklubbar att inte lämna ut listor och menar att arbetsgivare inte har rätt att ta reda på om en anställd är med i facket eller inte.

– Våra medlemmar befinner sig en väldigt pressad situation just nu. Det här handlar om att skydda dem enligt den rätt de har enligt både Personuppgiftslagen och föreningsrätten. Det handlar inte om att försvåra för arbetsgivaren, säger Sara Hedman, central ombudsman med avtalsansvar för IT- och Telekomavtalet, på Unionen.

Sara Hedman påpekar att lagen alltid gäller, såvida den inte kopplas till lönerevisionen då arbetsgivaren enligt arbetsledningsrätten kan behöva uppgifterna.

– Våra medlemmar ska inte ens behöva få frågan.

Dessutom kan det finnas de som inte är med i facket som vill delta i strejken, vilket de har rätt att göra även om de inte får konfliktersättning från facket.

Att uppmaningen om att begära ut medlemslistor skulle komma direkt från Almega har Sara Hedman bara fått andrahandsuppgifter om. Däremot säger hon att de med säkerhet vet att arbetsgivarna ligger på både klubbarna och de anställda ute på företagen.

Tror du att arbetsgivarna gör det trots att de vet att de inte får eller beror det på okunskap?
– Jag vågar inte svara på hur väl informerade arbetsgivarna är, men jag tycker aldrig att våra medlemmar ska behöva utsättas för att råka ut för föreningsrättskränkning eller att arbetsgivarna börja tafsa på det Personuppgiftsalgen skyddar.

Jonas Stenmo chefsjurist på Almega tycker att företagen självklart måste kunna bilda sig en uppfattning av omfattningen på den strejk som eventuellt bryter ut den 18 april och vilka personer som kommer att lägga ner arbetet.

– Det är väl så att man i första hand har vänt sig till den lokala klubben och vill ha information om vilka som är medlemmar och när man inte har fått det har man vänt sig till individerna och frågat om de är organiserade eller inte.

Enligt honom är det inte Almega som uppmanar företagen att samla in listor över vilka som är med i facket, däremot talar de via sin rådgivning om att företagen har möjlighet att göra det. Han håller inte med om att det skulle bryta mot lagen.

– Det är definitivt inget brott mot Personuppgiftslagen. Man får behandla sådana uppgifter om det krävs för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter. Det finns ett antal exempel i Medbestämmandelagen (mbl) där man som arbetsgivare är skyldig att ta reda på i vilka fack det finns medlemmar på arbetsplatsen, för att till exempel påkalla förhandlingar, säger Jonas Stenmo.

Har du något annat exempel än när det gäller lönerevision?
– På en arbetsplats som inte är bunden av kollektivavtal så är arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt elfte paragrafen i mbl gentemot alla fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen. I förarbetet till den lagen framgår det att arbetsgivaren har en skyldighet att ta reda på vilka som är medlemmar och var.

Fast det här gäller ju företag där det finns kollektivavtal.
– Det spelar väl ingen roll? Undantaget i PUL följer av 16:e paragrafen där det står att för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter enligt lag så måste man göra så här.

Jonas Stenmo tror inte att det är Unionens juridiska bedömning att det här är ett brott mot PUL utan att det beror på en feltolkning och tror att frågan kommer lösa sig.

Unionen menar dock att arbetsgivaren inte har något stöd i 16:e paragrafen i PUL eftersom strejkvarslet gäller allt tjänstemannaarbete.

PUL:

Enligt Personuppgiftslagens 13:e paragraf är det ”förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar”:

a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT och telekom klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

Artikeln uppdateras under dagen.

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.