Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almegaföretag vill ha ut medlemslistor

Enligt uppgifter till Unionen har Almegas medlemsföretag samlat in listor över vilka anställda som är medlemmar i Unionen på de arbetsplatser där facket har varslat om strejk. Medan Unionen menar att det är ett brott mot Personuppgiftslagen (PUL) försvarar Almega att företagen efterfrågar facktillhörighet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har arbetsgivare rätt att ta reda på vilka som är med i facket eller inte? Om det har Unionen och Almega olika syn på. Colourbox

– Menar du att man ska leva i ovetskap om vilka som ska gå ut och strejka? Det ska enkelt framgå redan av varslet, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Unionen har gått ut med en uppmaning till sina fackklubbar att inte lämna ut listor och menar att arbetsgivare inte har rätt att ta reda på om en anställd är med i facket eller inte.

– Våra medlemmar befinner sig en väldigt pressad situation just nu. Det här handlar om att skydda dem enligt den rätt de har enligt både Personuppgiftslagen och föreningsrätten. Det handlar inte om att försvåra för arbetsgivaren, säger Sara Hedman, central ombudsman med avtalsansvar för IT- och Telekomavtalet, på Unionen.

Sara Hedman påpekar att lagen alltid gäller, såvida den inte kopplas till lönerevisionen då arbetsgivaren enligt arbetsledningsrätten kan behöva uppgifterna.

– Våra medlemmar ska inte ens behöva få frågan.

Dessutom kan det finnas de som inte är med i facket som vill delta i strejken, vilket de har rätt att göra även om de inte får konfliktersättning från facket.

Att uppmaningen om att begära ut medlemslistor skulle komma direkt från Almega har Sara Hedman bara fått andrahandsuppgifter om. Däremot säger hon att de med säkerhet vet att arbetsgivarna ligger på både klubbarna och de anställda ute på företagen.

Tror du att arbetsgivarna gör det trots att de vet att de inte får eller beror det på okunskap?
– Jag vågar inte svara på hur väl informerade arbetsgivarna är, men jag tycker aldrig att våra medlemmar ska behöva utsättas för att råka ut för föreningsrättskränkning eller att arbetsgivarna börja tafsa på det Personuppgiftsalgen skyddar.

Jonas Stenmo chefsjurist på Almega tycker att företagen självklart måste kunna bilda sig en uppfattning av omfattningen på den strejk som eventuellt bryter ut den 18 april och vilka personer som kommer att lägga ner arbetet.

– Det är väl så att man i första hand har vänt sig till den lokala klubben och vill ha information om vilka som är medlemmar och när man inte har fått det har man vänt sig till individerna och frågat om de är organiserade eller inte.

Enligt honom är det inte Almega som uppmanar företagen att samla in listor över vilka som är med i facket, däremot talar de via sin rådgivning om att företagen har möjlighet att göra det. Han håller inte med om att det skulle bryta mot lagen.

– Det är definitivt inget brott mot Personuppgiftslagen. Man får behandla sådana uppgifter om det krävs för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter. Det finns ett antal exempel i Medbestämmandelagen (mbl) där man som arbetsgivare är skyldig att ta reda på i vilka fack det finns medlemmar på arbetsplatsen, för att till exempel påkalla förhandlingar, säger Jonas Stenmo.

Har du något annat exempel än när det gäller lönerevision?
– På en arbetsplats som inte är bunden av kollektivavtal så är arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt elfte paragrafen i mbl gentemot alla fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen. I förarbetet till den lagen framgår det att arbetsgivaren har en skyldighet att ta reda på vilka som är medlemmar och var.

Fast det här gäller ju företag där det finns kollektivavtal.
– Det spelar väl ingen roll? Undantaget i PUL följer av 16:e paragrafen där det står att för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter enligt lag så måste man göra så här.

Jonas Stenmo tror inte att det är Unionens juridiska bedömning att det här är ett brott mot PUL utan att det beror på en feltolkning och tror att frågan kommer lösa sig.

Unionen menar dock att arbetsgivaren inte har något stöd i 16:e paragrafen i PUL eftersom strejkvarslet gäller allt tjänstemannaarbete.

PUL:

Enligt Personuppgiftslagens 13:e paragraf är det ”förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar”:

a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Ingen strejk på Systembolaget – nytt avtal klart

Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Noa Söderberg, Ola Rennstam Publicerad 4 juni 2025, kl 11:10
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är klart.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT

Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.

– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.

– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.

Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson

Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.

Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.

Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.

Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.

Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.

– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.

Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.

Unionenklubben positiv

Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.

Foto: Systembolaget

– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.

 

Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.

– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.

Arbetsgivarna: Mer varierade scheman

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.

De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.