Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visselblåsare ska få skadestånd

En visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd. Det föreslår regeringen i ett nytt förslag om förstärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. TCO är positiva till lagen men ser flera svagheter i förslaget.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Ericson / TT
Under torsdagen presenterade regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett lagförslag om starkare skydd för visselblåsare. Bertil Ericson / TT

Redan i dag finns ett reglerat skydd för arbetstagare som slår larm men regeringen anser att det behöver förstärkas. En anställd som överväger att blåsa i visslan på grund av allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Regeringen föreslår därför att visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd.

Skyddet finns dels till för att skydda arbetstagare, dels för att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer upp till ytan och kan åtgärdas. Förutom anställda ska även inhyrda på arbetsplatsen omfattas av lagen.

TCO är positiva till förslaget om stärkt skydd för visselblåsare men har påpekat flera brister under remissgången som inte har åtgärdats i förslaget som presenterades under torsdagen. Bland annat menar TCO att det risken att anställda och inhyrda inte vågar påtala missförhållanden fortfarande finns.

– Missförhållandena kommer då att pågå längre tid och göra större skada än om de uppmärksammas tidigare. En hel del kriser hade kunnat begränsas eller helt undvikas om anställda haft bättre och tydligare skydd när de larmar sin arbetsgivare eller går ut offentligt med uppgifterna, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO, i ett pressmeddelande.

Enligt Lise Donovan och TCO är ett klimat där medarbetare vågar föra fram kritik en tillgång för såväl arbetstagare som arbetsgivare och samhället i stort.

– Det skydd som finns i dag för visselblåsare är inte tillräckligt. Frågan är om det i praktiken blir någon större skillnad med den nya lagen. Jag hoppas det, säger Lise Donovan.

Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2017.

Allvarligt missförhållande:

Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan leda till fängelse. Till exempel:

  • Olika typer av ekonomisk brottslighet
  • Olika typer av korrupta gärningar
  • Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
  • Risker för liv, säkerhet och hälsa
  • Skador och risk för skador för miljön
  • Felaktigt användande av allmänna tillgångar
  • Brott mot regler till skydd för fungerande marknader
  • Brott mot interna regler och principer

Regeringskansliet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision