Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Och 2016 års Guldnapp går till…

… Lärarförbundet och Lärarnas a-kassa! Priset Guldnappen delas årligen ut av Unionen till Sveriges mest föräldravänliga arbetsplats. Fyrabarnspappan Anders Palfi nominerade sin arbetsgivare som ställt upp både praktiskt och emotionellt.
Linnea Andersson Publicerad
Patrik Nygren
Lärarförbundet och Lärarnas a-kassa tilldelades under onsdagen Unionens jämställdhetspris Guldnappen. Priset och värdechecken på 10 000 kronor delades ut av Unionens ordförande Martin Linder. Patrik Nygren

När Unionenmedlemmen Anders Palfi började jobba på Lärarförbundet 2002 var han pappa till en liten pojke. Sedan dess har han fått ytterligare tre söner och har under åren fått stor erfarenhet av att vara småbarnsförälder i arbetslivet. Men att ha fyra barn och jobba heltid har inte varit några problem.

– Jag tycker att Lärarförbundet är föredömligt när det gäller flexibla arbetstider och möjligheten att jobba när och där man kan. Min närmaste chef Roger och hans chef har visat stor tolerans och prov på ett lösningsorienterat ledarskap när mina barn har varit sjuka under längre perioder, säger Anders Palfi, som jobbar med IT-utveckling och projektledning på Lärarförbundet.

Lärarförbundet har en föräldrapolicy som säger att man ska förlägga mötestider efter klockan nio och före klockan 16, att det är tillåtet att jobba på distans och att det ska vara möjligt att vobba när barnen är sjuka. Dessutom kompenserar arbetsgivaren för förlorad arbetsinkomst vid både vab och längre föräldraledighet. Enligt Anders Palfi gör det att de anställda tolkar policyn som att det är viktigt och bra att fokusera på barnen utan att riskera att ekonomin blir lidande.

Men att Anders Palfi verkligen ville nominera Lärarförbundet till Guldnappen just i år beror inte bara på policyn och riktlinjer, utan grundar sig i personlig erfarenhet.

– För två år sedan fick jag en son med speciella behov som föddes med en diagnos och som gör att jag har behövt vara borta mycket. Arbetsgivaren har sett till att det har funkat med arbetslivet när jag har varit på läkarbesök och utredningar. Utöver det har jag känt ett starkt emotionellt stöd från både min närmaste chef och ända upp i ledningen.

Utöver sina egna erfarenheter säger Anders Palfi att hans kollegor också har en positiv bild av arbetsgivarens förhållningssätt till småbarnsföräldrar. När han började på Lärarförbundet var det många 40-talister anställda men i takt med att de har gått i pension har de blivit fler pappor och mammor till yngre barn i personalstyrkan.

Samtidigt påpekar han att det inte enbart är medarbetarna som tjänar på en föräldravänlig arbetsplats utan att även arbetsgivaren kan dra nytta av att attrahera småbarnsföräldrar och se deras styrkor.

Så blir ni föräldravänliga – Anders Palfis tips:

Tänk kreativt – Lås er inte vid 9 till 5-tänket utan hitta flexibla lösningar för både arbetsuppgifter och arbetstid.

Stötta – Småbarnsföräldrar har ett livspussel att bygga, men med rätt stöd från arbetsgivaren kan de vara högproduktiva trots hämtning, lämning, vabb och vobb.

Tillgång i stället för last – Dra nytta av småbarnsföräldrar och deras styrkor. Att få dem att känna sig som en resurs kan både sporra och motivera.

Guldnappen:

Guldnappen är Unionens pris till arbetsplatser som underlättar för sina anställda att förena arbetslivet och karriären med ett aktivt föräldraskap. Priset har även en jämställdhetsaspekt då föräldraskapet får olika konsekvenser för kvinnor och män, i och med att kvinnor oftare går ner i arbetstid när barnen är små och är föräldralediga i större omfattning än man.

Pristagare:
2014: Ramböll
2013: Polarbröd AB
2012: Boliden Group, corporate IT
2011: Ingen utdelning
2010: ITT Water & Wastewater
2009: CSC
2008: Ingen utdelning
2007: Servera
2006: The Nielsen Company
2005: Picab
2004: Kronans Droghandel
2003: Ikea, Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.