Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Gå med på sänkta löner eller lämna över till staten"

Mitt under avtalsrörelsen hotar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne med att lämna över lönesättningen till politiken, om inte facken går med på sänkta ingångslöner.
- Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Gabriella Westberg Publicerad
Patrik Nygren/Anders Ahlgren
"Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken", kommenterar Unionens ordförande Martin Linder (tv) ett uttalande från Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne (th). Patrik Nygren/Anders Ahlgren

Efter att både KD och Centern gett sig in i avtalsrörelsen med uppmaningar till parterna om sänkta löner, får de nu sällskap av arbetsgivarnas främsta företrädare, Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. I en intervju med Dagens Industri i dag meddelar hon att arbetsgivarorganisationen är redo att lämna över till statlig reglering om inte facken går med på sänkta ingångslöner.

- Att vissa politiker inte förstår grundfundamenten i den svenska modellen är en sak, men när den högsta företrädaren för Sveriges arbetsgivare säger samma sak är det en helt annan sak. Jag undrar, har medlemsföretagen informerats om denna faktiskt ganska dramatiska kursändring, frågar sig Martin Linder.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till DI att han inte riktigt tror på Carola Lemnes hot.
”Om de vill överlåta delar av lönebildningen till politiker innebär det även att politiker ska kunna höja löner. Jag tror inte att de vill det på riktigt”, säger han.

Enligt Carola Lemne krävs sänkta kostnader för företagen om inte arbetslösheten ska skjuta i höjden om några år, då många nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Martin Linder håller med om att det innebär en utmaning att integrera det stora antalet nyanlända på arbetsmarknaden – men inte att det ska ske genom sänkta löner.

- Ska man integreras i samhället behöver man också kunna leva på sin lön, man behöver kunna skaffa sig en bostad, betala för sig och kunna leva med värdighet. Om syftet är integration kan inte lönerna vara hur låga som helst, då hamnar man i stället utanför samhället.

Företagens kostnader kan sänkas på andra sätt, menar Martin Linder, till exempel genom ändringar i skattesystemet. Även Carola Lemne lyfter behovet av bredare åtgärdspaket som också inkluderar arbetsgivaravgifter och skatter, men ser samtidigt sänkta ingångslöner som en central del. Martin Linder är skeptisk:

- Jag skulle vilja ställa en motfråga till dem som tror att sänkta löner är lösningen på så komplexa utmaningar: hur låga löner och för vilka typer av jobb?

KD och C vill sänka ingångslöner

Det var vid Centerpartiets kommundagar i förra veckan som partiledaren Annie Lööf gav sig in i avtalsrörelsen med skarpa uppmaningar till parterna att sänka ingångslönerna.

”Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om ett nytt avtal riktat direkt till nyanlända. Det behöver vara ett avtal som gör det möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag”, sa hon, och tillade ”Om parterna inte lyckas ta sitt viktiga ansvar. Ja, då är Centerpartiet beredda att lagstifta fram fler ingångsjobb.”

Samma dag presenterade Kristdemokraterna sitt förslag på samma tema, introduktionsanställning för nyanlända och unga med bristfällig utbildning, en anställning på 75 procent jobb och 25 procent utbildning för yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning – till 75 procent av lönen. Enligt KD skulle förslaget ge upp till 20 000 nya jobb per år. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.