Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Gå med på sänkta löner eller lämna över till staten"

Mitt under avtalsrörelsen hotar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne med att lämna över lönesättningen till politiken, om inte facken går med på sänkta ingångslöner.
- Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Gabriella Westberg Publicerad
Patrik Nygren/Anders Ahlgren
"Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken", kommenterar Unionens ordförande Martin Linder (tv) ett uttalande från Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne (th). Patrik Nygren/Anders Ahlgren

Efter att både KD och Centern gett sig in i avtalsrörelsen med uppmaningar till parterna om sänkta löner, får de nu sällskap av arbetsgivarnas främsta företrädare, Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. I en intervju med Dagens Industri i dag meddelar hon att arbetsgivarorganisationen är redo att lämna över till statlig reglering om inte facken går med på sänkta ingångslöner.

- Att vissa politiker inte förstår grundfundamenten i den svenska modellen är en sak, men när den högsta företrädaren för Sveriges arbetsgivare säger samma sak är det en helt annan sak. Jag undrar, har medlemsföretagen informerats om denna faktiskt ganska dramatiska kursändring, frågar sig Martin Linder.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till DI att han inte riktigt tror på Carola Lemnes hot.
”Om de vill överlåta delar av lönebildningen till politiker innebär det även att politiker ska kunna höja löner. Jag tror inte att de vill det på riktigt”, säger han.

Enligt Carola Lemne krävs sänkta kostnader för företagen om inte arbetslösheten ska skjuta i höjden om några år, då många nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Martin Linder håller med om att det innebär en utmaning att integrera det stora antalet nyanlända på arbetsmarknaden – men inte att det ska ske genom sänkta löner.

- Ska man integreras i samhället behöver man också kunna leva på sin lön, man behöver kunna skaffa sig en bostad, betala för sig och kunna leva med värdighet. Om syftet är integration kan inte lönerna vara hur låga som helst, då hamnar man i stället utanför samhället.

Företagens kostnader kan sänkas på andra sätt, menar Martin Linder, till exempel genom ändringar i skattesystemet. Även Carola Lemne lyfter behovet av bredare åtgärdspaket som också inkluderar arbetsgivaravgifter och skatter, men ser samtidigt sänkta ingångslöner som en central del. Martin Linder är skeptisk:

- Jag skulle vilja ställa en motfråga till dem som tror att sänkta löner är lösningen på så komplexa utmaningar: hur låga löner och för vilka typer av jobb?

KD och C vill sänka ingångslöner

Det var vid Centerpartiets kommundagar i förra veckan som partiledaren Annie Lööf gav sig in i avtalsrörelsen med skarpa uppmaningar till parterna att sänka ingångslönerna.

”Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om ett nytt avtal riktat direkt till nyanlända. Det behöver vara ett avtal som gör det möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag”, sa hon, och tillade ”Om parterna inte lyckas ta sitt viktiga ansvar. Ja, då är Centerpartiet beredda att lagstifta fram fler ingångsjobb.”

Samma dag presenterade Kristdemokraterna sitt förslag på samma tema, introduktionsanställning för nyanlända och unga med bristfällig utbildning, en anställning på 75 procent jobb och 25 procent utbildning för yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning – till 75 procent av lönen. Enligt KD skulle förslaget ge upp till 20 000 nya jobb per år. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.