Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Asylsökande eller nyanländ – vad gäller?

Att vara asylsökande och nyanländ är skilda saker. Vem får lära sig svenska? Vem får jobba? Och vilken ersättning har man rätt till?
Linnea Andersson Publicerad
Anders Wiklund / TT
Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende i väntan på asyl, förutsatt att du inte har ordnat boende på egen hand. Anders Wiklund / TT

Asylsökande är den som har ansökt om skydd och väntar på beslut om asyl/uppehållstillstånd. Under tiden som asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende, förutsatt att du inte har ordnat det på egen hand.

Hur mycket ersättning du har rätt till beror på om du bor på ett asylboende där mat ingår eller inte och varierar mellan 24 och 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen. Delar du hushållskostnader med en annan vuxen får du lägre ersättning. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

I väntan på din asyl har du rätt att arbeta på två villkor. För det första krävs ett tillfälligt arbetstillstånd, som innebär undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (så kallat AT-und). För det andra måste du kunna, eller åtminstone bidra till att, styrka din identitet.

Nyanländ är den formella termen för den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Du får ett svenskt personnummer och blir inskriven i en kommun. Väntan på en kommunplacering kan dock bli lång eftersom systemet bygger på en frivillig överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse. Det gör att tusentals människor i dag bor kvar på asylboenden i väntan på att komma igång med sin etablering.

Etableringsersättning kan sökas av den som är nyanländ och erhållas i högst två år. För att få etableringsersättning ska du vara mellan 20 och 64 år, eller 18 och 20 år om du saknar föräldrar i Sverige, samt följa en etableringsplan. Ersättningen är 308 kronor om dagen, fem kalenderdagar i veckan, det vill säga 6 160 kronor i månaden. Att avvika från planen eller ha ogiltig frånvaro kan sänka ersättningsnivån.

Instegsjobb är en subventionerad anställning som innebär att en arbetsgivare som anställer dig som nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock max 800 kronor om dagen. Anställningen ska vara kopplad till Svenska för invandrare (sfi) och tanken är att du ska kombinera teori med praktisk språkträning på en arbetsplats. Jobbet kan vara heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsat. Möjligheten till instegsjobb gäller inte medborgare från annat EU/EES-land eller från Schweiz.

Svenska för invandrare (sfi) har du som vuxen rätt till som nyanländ men inte som asylsökande. Däremot har barn rätt till sfi-undervisning och skolgång även i väntan på uppehållstillstånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.