Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Asylsökande eller nyanländ – vad gäller?
Att vara asylsökande och nyanländ är skilda saker. Vem får lära sig svenska? Vem får jobba? Och vilken ersättning har man rätt till?
Asylsökande är den som har ansökt om skydd och väntar på beslut om asyl/uppehållstillstånd. Under tiden som asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende, förutsatt att du inte har ordnat det på egen hand.
Hur mycket ersättning du har rätt till beror på om du bor på ett asylboende där mat ingår eller inte och varierar mellan 24 och 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen. Delar du hushållskostnader med en annan vuxen får du lägre ersättning. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
I väntan på din asyl har du rätt att arbeta på två villkor. För det första krävs ett tillfälligt arbetstillstånd, som innebär undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (så kallat AT-und). För det andra måste du kunna, eller åtminstone bidra till att, styrka din identitet.
Nyanländ är den formella termen för den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Du får ett svenskt personnummer och blir inskriven i en kommun. Väntan på en kommunplacering kan dock bli lång eftersom systemet bygger på en frivillig överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse. Det gör att tusentals människor i dag bor kvar på asylboenden i väntan på att komma igång med sin etablering.
Etableringsersättning kan sökas av den som är nyanländ och erhållas i högst två år. För att få etableringsersättning ska du vara mellan 20 och 64 år, eller 18 och 20 år om du saknar föräldrar i Sverige, samt följa en etableringsplan. Ersättningen är 308 kronor om dagen, fem kalenderdagar i veckan, det vill säga 6 160 kronor i månaden. Att avvika från planen eller ha ogiltig frånvaro kan sänka ersättningsnivån.
Instegsjobb är en subventionerad anställning som innebär att en arbetsgivare som anställer dig som nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock max 800 kronor om dagen. Anställningen ska vara kopplad till Svenska för invandrare (sfi) och tanken är att du ska kombinera teori med praktisk språkträning på en arbetsplats. Jobbet kan vara heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsat. Möjligheten till instegsjobb gäller inte medborgare från annat EU/EES-land eller från Schweiz.
Svenska för invandrare (sfi) har du som vuxen rätt till som nyanländ men inte som asylsökande. Däremot har barn rätt till sfi-undervisning och skolgång även i väntan på uppehållstillstånd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
