Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äldre lever och jobbar längre

Sysselsättningen bland äldre har ökat kraftigt, men inte i lika hög grad som hälsan hos äldre har förbättrats. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att äldre blir friskare och lever längre speglar i viss mån även deras deltagande på arbetsmarknaden. Colourbox

Hälsan bland personer i åldern 55 till 69 år har förbättrats avsevärt under perioden 1985 – 2009. Dödligheten hos 65-åringar har exempelvis minskat från 0,2 promille 1991 till 0,12 promille 2009.

– Gruppen 60–65 år är inte densamma idag som i mitten av 1990-talet, de har betydligt lägre dödlighet och en bättre självskattad hälsa, säger Mårten Palme, en av rapportförfattarna i en kommentar till IFAU.

Under samma period har äldre dessutom börjat jobba mer, men inte alls i en mängd som motsvarar hälsoförbättringarna. Sett enbart till hälsan finns det, enligt Mårten Palme, stor framtida potential för ett ännu högre arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige.   

– I genomsnitt skulle männen kunna arbeta drygt tre år längre om de arbetat lika mycket som de gjorde 1985 vid motsvarande hälsa. 

Hälsan är dock inte det enda som påverkar de äldres arbetsutbud. Även arbetsmiljön och trygghetssystemens utformning spelar roll, enligt rapportförfattarna.

Enligt en ny LO-rapport ligger tjänstemännens medelpensionsålder på 64 år. För arbetarna är den något lägre på 63,8 år.

Läs mer: Långt kvar till pension vid 67 

Att arbeta längre i slutet av arbetslivet kan dock ge en hel del extrapengar på pensionskontot.

Läs mer: Så mycket pengar ger ett extra år 

Rapporten & IFAU

Rapportförfattarna har studerat relationen mellan arbetskraftsdeltagande och hälsa hos personer i åldern 55 till 69 år under perioden 1985 – 2009.

IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.