Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äldre lever och jobbar längre

Sysselsättningen bland äldre har ökat kraftigt, men inte i lika hög grad som hälsan hos äldre har förbättrats. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att äldre blir friskare och lever längre speglar i viss mån även deras deltagande på arbetsmarknaden. Colourbox

Hälsan bland personer i åldern 55 till 69 år har förbättrats avsevärt under perioden 1985 – 2009. Dödligheten hos 65-åringar har exempelvis minskat från 0,2 promille 1991 till 0,12 promille 2009.

– Gruppen 60–65 år är inte densamma idag som i mitten av 1990-talet, de har betydligt lägre dödlighet och en bättre självskattad hälsa, säger Mårten Palme, en av rapportförfattarna i en kommentar till IFAU.

Under samma period har äldre dessutom börjat jobba mer, men inte alls i en mängd som motsvarar hälsoförbättringarna. Sett enbart till hälsan finns det, enligt Mårten Palme, stor framtida potential för ett ännu högre arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige.   

– I genomsnitt skulle männen kunna arbeta drygt tre år längre om de arbetat lika mycket som de gjorde 1985 vid motsvarande hälsa. 

Hälsan är dock inte det enda som påverkar de äldres arbetsutbud. Även arbetsmiljön och trygghetssystemens utformning spelar roll, enligt rapportförfattarna.

Enligt en ny LO-rapport ligger tjänstemännens medelpensionsålder på 64 år. För arbetarna är den något lägre på 63,8 år.

Läs mer: Långt kvar till pension vid 67 

Att arbeta längre i slutet av arbetslivet kan dock ge en hel del extrapengar på pensionskontot.

Läs mer: Så mycket pengar ger ett extra år 

Rapporten & IFAU

Rapportförfattarna har studerat relationen mellan arbetskraftsdeltagande och hälsa hos personer i åldern 55 till 69 år under perioden 1985 – 2009.

IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.