Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare brister i att motverka stress

Majoriteten arbetsplatser saknar planer mot stress. Det visar en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort. Trots arbetsgivares skyldighet att undersöka och bedöma risker för jobbstress är det där de flesta brister.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av totalt 1 600 arbetsplatser fick 55 procent krav på åtgärder. Colourbox

Stress och psykiska påfrestningar är sedan två år tillbaka den vanligaste formen av besvär på arbetsplatser i Sverige och siffror från Försäkringskassan visar att sjukskrivningarna ökar inom i stort sett alla yrken.

Läs mer: Sjukfrånvaron ökar mest bland högutbildade 

Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av totalt 1 600 arbetsplatser fick 55 procent krav på åtgärder. De vanligaste bristerna är att arbetsgivaren inte har undersökt och bedömt riskerna för att förebygga arbetsrelaterad stress i tillräckligt hög grad.

– Alla arbetsgivare har en skyldighet att fånga upp risker för arbetsrelaterad stress på samma sätt som man undersöker andra risker för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Det är allvarligt att många arbetsgivare inte jobbar mer aktivt med att förebygga stress med tanke på att ohälsan ökar stadigt inom det här området, säger Britt-Marie Henriksson, projektledare för den EU-initierade kampanjen Friska arbetsplatser förebygger stress, i ett pressmeddelande.

I inspektionerna, som genomfördes under oktober månad, ingick bland annat 244 arbetsplatser inom media samt IT- och telekombolag. I den gruppen fick 46 procent krav på åtgärder.

Bland advokatbyråer, revisionsbyråer och redovisningskonsulter fanns brister som ledde till krav hos runt hälften. Hos revisionsbyråerna var höga stresstoppar i samband med bokslutstider och hög personalomsättning två återkommande problem.

Inom gruppen religiös verksamhet, exempelvis samfund, hade 63 procent av de 129 besökta arbetsplatserna brister.

 

Exempel på inspekterade branscher:

Bransch                                                              Där krav ställts

Hotell/restaurang                                                  65%

Förskola                                                                   56%

Juridisk och ek. konsultverksamhet 1)              49%

Öppenvård/tandläkarmottagningar                  46%

Information/kommunikation  2)                        45%

1) Advokatbyråer, revisionsbyråer, redovisningskonsulter

2) Media, IT-bolag, telekommunikation

Källa: Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält