Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO-förbund vill reformera las

Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.
Gabriella Westberg Publicerad
Till vänster Susanna Gideonsson, till höger Veli-Pekka Säikkälä.
Till vänster, Handelsanställdas förbundsordförande Susanna Gideonsson; till höger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare för IF Metall.

Strax efter sommaren avslutades de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv sedan 2012. Orsaken var att förbunden inom Saco-P (privatanställda akademiker) motsatte sig en förändring av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, vilket var ett krav från Svenskt Näringsliv. 

Parallellt har IF Metall och Handelsanställdas förbund fört motsvarande samtal med Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Svensk Handel  - där inte bara turordningsreglerna utan hela las lagts upp på förhandlingsbordet. 

Som Kollega.se rapporterat om tidigare togs frågan upp redan på IF Metalls kongress, våren 2014

- Vi hade en jättediskussion om det på kongressen som resulterade i att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att inleda samtal för att komma fram i de här frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Arbetsgivarnas krav är att man ber lagstiftaren göra alla delar i las förhandlingsbara. Kontroversiellt, men inte orimligt, menar Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

- Las är ju inte bara turordningsprincipen förs in sist ut. Las gör det möjlighet att säga upp alldeles för billigt. Sådant spelar roll när företag väljer i vilket land uppsägningarna sker, säger han till Dagens Arbete

IF Metall och Handels har å sin sida krävt att äldre anställda ska få dubbelt så lång uppsägningstid – som ska vara arbetsbefriad men användas till studier. Det skulle göra det dyrare för arbetsgivarna att säga upp dem som jobbat längre, men underlätta omställning. 

-  Det är positivt i den bemärkelsen att man använder tiden. Gör man inte det finns risk att en längre uppsägningstid slår tillbaka och gör det ännu svårare att komma i arbete igen, det har erfarenheter från Trygghetsrådet visat, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef som också deltagit i arbetet för ett nytt avtal inom PTK.

Men Niklas Hjert ser inget behov av att reformera las. Det räcker med de delar som redan i dag är förhandlingsbara, eller dispositiva som det heter på juridiska, menar han.

-  Turordningsreglerna är redan dispositiva och vi har redan andra turordningsregler i omställningsavtalet idag. Vi ser inte att man ur Unionens perspektiv behöver gå längre än så. Att även omfatta regler kring till exempel uppsägning på grund av personliga skäl har vi inte sett något behov av. 

De samtal som förs på LO-sidan tar också sikte på andra frågor, som att vända trenden med en ökande andel inhyrda och visstidsanställda. De delarna har inte funnits med i omställningsförhandlingarna på tjänstemannasidan.

För en vecka sedan beslutade Unionens kongress att förbundet ska jobba vidare med kompetensutvecklingsfrågan, då avvisades tanken på att föra branschvisa omställningsförhandlingar – vilket är vad man nu gör på LO-sidan.

- Man kan fundera på om det skulle vara en väg att gå fram i vissa avtal först och sedan låta andra följa efter. Men man ska också komma ihåg att det ser olika ut i förbundsstrukturerna. Unionens medlemmar finns på hela den privata arbetsmarknaden. När det gäller så grundläggande frågor tycker vi att lösningarna ska vara likartade för alla.

I fredags bestämde också M-stämman att arbeta för att reformera las. Brådskar det för parterna att hinna före politiken?

- Det är nödvändigt att arbetsmarknadens parter kan hitta lösningar på de här utmaningarna som vi ser, med digitalisering och ökande ohälsa. Annars finns risk att andra kliver in och gör det. Politiken kan medverka, men ska inte skapa lösningar på egen hand. Det är inte långsiktigt.

Om samtalen IF Metall och Handels för med sina motparter leder till avtal hur kommer det att påverka Unionens och PTK:s arbete för nya eller återupptagna omställningsförhandlingar för tjänstemännen?

- Det är en bra fråga. Saker och ting har en tendens att sprida sig på arbetsmarknaden, som pensionsavtalet till exempel. När det är parterna som hittar lösningar är det positivt i en vidare bemärkelse, det stärker partsmodellen. Men jag tror inte att vi kan använda andras lösningar. Vi har redan i dag olika omställningsavtal på industri- och tjänstemannaområdet. Våra avtal har sprungit ur att Arbetsförmedlingen inte kan leverera vad tjänstemännen behöver. Jag tror att det är viktigt att vi bygger vidare på att stärka Trygghetsrådet. Vi har föreslagit ett bra system för livslång kompetensutveckling och stöd till personer med ohälsa. Jag har inte sett några andra konkreta förslag.

Under avtalsrörelsen som nu drar igång tar förhandlingarna mellan IF Metall och Handelsanställdas förbund och arbetsgivarparterna paus, med avsikt att återupptas i april 2016.

Parternas förhandlingar

Några av huvuddragen i de samtal som förs mellan IF Metall, Handelsanställdas Förbund och arbetsgivar-organisationerna Teknikföretagen, Svensk Handel och Industri-arbetsgivarna:

  • Kortare uppsägningstid för dem med kortare anställning
  • Dubbel arbetsbefriad uppsägningstid med studier för äldre anställda
  • Fast anställning hos kundföretaget för inhyrda efter ett år
  • Statliga subventioner för gemensam utbildningssatsning
  • Alla delar i las förhandlingsbara

Några av huvuddragen i de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv:

  • Ökad möjlighet för arbetsgivare att frångå turordningsreglerna i las, med viktförskjutning från arbetstid till kompetens
  • Gemensam finansering av ”kompetensstiftelse” för såväl uppsagda som anställda tjänstemän
  • Avtalet skulle även omfatta visstidsanställda och de som sägs upp på grund av sjukdom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.