Unionen ser lönekartläggningar som en viktig del i jämställdhetsarbetet, inte minst med tanke på att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är som störst bland privatanställda tjänstemän. Kartläggningar varje år skulle enligt förbundet leda till bättre rutiner i jämställdhetsarbetet ute på företagen som i sin tur leder till en mer rättvis lönefördelning.

Sedan 2008 då Alliansregeringen ändrade diskrimineringslagen behöver företag inte genomföra lönekartläggningar mer än vart tredje år. En rapport från Unionen visar att arbetsgivare blivit sämre på att genomföra kartläggningar och förbundet hoppades därför på att den nya regeringen skulle införliva löftet om att återinföra årlig kartläggning. Något man ännu inte gjort.

- Vi är besvikna, säger Theres Sysimetsä, ledamot i Unionen Stockholms regionstyrelse, som trots det är hoppfull inför framtiden eftersom man har en bra dialog med Arbetsmarknadsdepartementet.

- Utifrån de politiker jag har träffat tror jag verkligen att det här är något som de också vill. Sedan är verkligheten och budgetsituationen en annan. Men vi är till stor del enade tillsammans med både politiker och arbetsgivarsidan så det finns stor chans för succé.

Även om andra förbund, som ST och Vision, också tycker att lönekartläggning är viktigt, menar Theres Sysimetsä att det är en särskilt viktig fråga för Unionen. Medan andra förbund vill överge Industriavtalet, det så kallade ”märket”, göra speciella satsningar eller införa jämställdhetspotter och bonusar, är lönekartläggningar Unionens huvudsakliga verktyg för att komma till rätta med osakliga löneskillnader.

Trots att Unionen Stockholm ger regeringen bakläxa menar Theres Sysimetsä att facken också har en viktig roll att spela för att få bättre jämställdhet i arbetslivet.

- Om regeringen tar sitt ansvar och driver igenom det de har lovat så får vi sätta oss ned nästa vecka och titta på vad vi ska lova varandra internt, säger hon och syftar på Unionens kongress som äger rum nästa vecka.