Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet skapar psykiskt obehag

Hälften av alla som jobbar i Sverige känner psykiskt obehag över att gå till jobbet. Nästan åtta procent upplever obehaget flera gånger i veckan. Det visar den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Hela 350 000 personer i Sverige upplever psykiskt obehag över jobbet minst en gång i veckan. Colourbox

Sjukfrånvaron har ökat kraftigt under de senaste åren. Inte minst har sjukfall kopplat till psykisks diagnoser blivit betydligt vanligare. Årets Jobbhälsobarometer visar att 350 000* personer i Sveriges arbetsliv upplever en negativ känsla varje arbetsvecka året om när de är på väg till jobbet. En känsla som påverkar hur vi mår i stort.

Av de nästan åtta procent som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan, tror mer än 65 procent att deras hälsa kommer att påverkas negativt av deras nuvarande jobb under de närmaste två åren. Men känslan av återkommande obehag riskerar inte bara att skada den enskilda medarbetaren utan hela organisationen.  Hälften av de svarande anger att de inte rekommenderar andra att söka jobb i den egna organisationen.

Enligt Sveriges Företagshälsor är ett gott ledarskap, en stimulerande och välfungerande arbetsmiljö samt möjligheten att kombinera krävande arbete med återhämtning på fritiden viktigt. Verkligheten är dock en annan. Hälften av dem som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan tycker inte att deras närmsta chef har tillräckligt bra ledaregenskaper och lika många anser att högsta ledningen saknar förmåga att leda och utveckla verksamheten.

En stor del av dem som ofta mår dåligt tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter. Många är dessutom missnöjda med den bristande möjligheten att påverka sina egna arbetsuppgifter.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av dem som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

Jobbhälsobarometern:

Barometern tas årligen fram av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbete i olika avseenden. Årets barometer bygger på svar från 10 194 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år med en årsinkomst på över 100 000 kronor (minst halvtid).

Jobbhälsobarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält