Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Jobbet skapar psykiskt obehag
Hälften av alla som jobbar i Sverige känner psykiskt obehag över att gå till jobbet. Nästan åtta procent upplever obehaget flera gånger i veckan. Det visar den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor.
Sjukfrånvaron har ökat kraftigt under de senaste åren. Inte minst har sjukfall kopplat till psykisks diagnoser blivit betydligt vanligare. Årets Jobbhälsobarometer visar att 350 000* personer i Sveriges arbetsliv upplever en negativ känsla varje arbetsvecka året om när de är på väg till jobbet. En känsla som påverkar hur vi mår i stort.
Av de nästan åtta procent som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan, tror mer än 65 procent att deras hälsa kommer att påverkas negativt av deras nuvarande jobb under de närmaste två åren. Men känslan av återkommande obehag riskerar inte bara att skada den enskilda medarbetaren utan hela organisationen. Hälften av de svarande anger att de inte rekommenderar andra att söka jobb i den egna organisationen.
Enligt Sveriges Företagshälsor är ett gott ledarskap, en stimulerande och välfungerande arbetsmiljö samt möjligheten att kombinera krävande arbete med återhämtning på fritiden viktigt. Verkligheten är dock en annan. Hälften av dem som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan tycker inte att deras närmsta chef har tillräckligt bra ledaregenskaper och lika många anser att högsta ledningen saknar förmåga att leda och utveckla verksamheten.
En stor del av dem som ofta mår dåligt tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter. Många är dessutom missnöjda med den bristande möjligheten att påverka sina egna arbetsuppgifter.
*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av dem som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.
Jobbhälsobarometern:
Barometern tas årligen fram av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbete i olika avseenden. Årets barometer bygger på svar från 10 194 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år med en årsinkomst på över 100 000 kronor (minst halvtid).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Din skärmhjärna har rättigheter
Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.
– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.
– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.
Finns regler för skärmjobb
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:
– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.
”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”
De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.
– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.
Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.
– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.
”Man har inte tittat på konsekvenserna”
Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.
– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.
Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.
I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.
Tips: Se hjärnan som en ”muskel”
– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.
Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.
– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.
Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?
– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.
Reglerna vid jobbskärmen
Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:
- Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
- Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
- Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
- Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
- Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.
Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.
Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.
