Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så funkar flexpensionen
Tanken med flexpension är enligt Unionen att ge trötta tjänstemän en välbehövlig smygstart på pensionen – och därmed orken att jobba längre. Men arbetsgivarorganisationen Almega säger tvärt nej.
I takt med slimmade organisationer och ökade vinstkrav jobbar vi intensivare, dräneras på energi och känner oss alltmer slitna. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar dramatiskt.
Samtidigt höjs varnande röster om att vi måste jobba längre upp i åren för att få landets och den egna ekonomin att gå ihop – att pensionera sig vid 65 betraktas numera som en utopi av såväl politiker som framtidsforskare.
Lösningen på denna paradox heter för Unionens del flexpension – att anställda får lättare att gå ned i arbetstid när pensionsåldern närmar sig.
– Lever vi längre räcker pengarna till mindre pension, det är en enkel ekvation, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
– Våra medlemmar förstår att de kan jobba längre om de får möjlighet att trappa ned i slutet på arbetslivet.
Flexpensionens två delar➣ Större möjlighet att gå ned till deltid från 60 eller 62 år (beroende på vilket avtalsområde man tillhör). ➣ Motsvarande 0,5 procent av lönen läggs på den vanliga tjänstepensionslösningen (för medlemmar som jobbar inom teknikarbetsgivarna är avsättningen 0,6 procent). Fotnot: Tjänstemän inom handeln kommer att omfattas av flex-pensionen först nästa år. |
Redan 2013 ställde Unionen kravet på deltidspension och i dag har 38 av förbundets drygt 50 avtalsområden det som i dag kallas flexpension inskriven i sina kollektivavtal. Modellen innebär dels att alla får större avsättning till pension, dels att anställda i 60-årsåldern har större möjlighet än tidigare att kunna gå ned till deltid.
Arbetsgivaren har visserligen fortfarande rätt att neka dig att gå ned i tid, men kan inte längre göra det slentrianmässigt. Nu måste man pröva skälen för och emot för varje anställd och kunna visa att den hugade flexpensionären är så oumbärlig att en kortare arbetsvecka stör verksamheten. Unionen har dessutom rätt att ta del av skälen för ett nej och begära förhandling om förbundet inte köper arbetsgivarens argument.
I senaste avtalsrörelsen fick Unionen igenom att flertalet arbetsgivare avsätter motsvarande 0,5 procent av din lön som läggs ovanpå den vanliga tjänstepensionen. Oavsett när man väljer (eller tvingas av lag eller arbetsgivare) att lägga portföljen på hyllan finns det mer pengar avsatta. Ingen går alltså miste om påslaget.
– En viktig poäng med systemet är att alla får mer tjänstepension och att alla samtidigt får förstärkt möjlighet att gå ned i tid, säger Hans Norin, pensionsexpert på Unionen.
Fast inte riktigt alla. Arbetsgivarorgansationen Almega säger tvärt nej till flexpension eftersom man tvivlar på att modellen får en önskad effekt.
– Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss, vilket leder till färre kollektivavtal, säger Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen.
Martin Wästfelt ser inget fog för oron:
– De avsättningar som gjorts är en del av utrymmet för löneökningar, så det innebär egentligen ingen ökad kostnad för arbetsgivarna. Många arbetsgivare vill att deras medarbetare ska få en god pension och i och med att pengarna läggs i tjänstepensionspotten slipper arbetsgivaren ordna kompletterande – och mycket dyrare – pensionslösningar för sina anställda.
Varför säger Almega nej?
"Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. (...) Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltidspension." Det säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega, här, i en intervjuduell med Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
Få högre pension – genom att vänta
Få högre pension – genom att vänta
Få högre pension – genom att vänta
