Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Se till att få en befattningsbeskrivning

Ordet är långt, tungt och trist – men en befattningsbeskrivning kan vara guld värd när du ska löneförhandla. Eller om ditt företag ska dra ner på personal.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Det kan vara mycket värt att se till att få en tydlig befattningsbeskrivning där ansvarsområden och eventuella mål skrivs in. Se också till att hålla dokumentet uppdaterat när arbetsuppgifterna förändras. Colourbox

Enligt lagen om anställningsskydd har alla rätt att få information om sin anställning. Men eftersom lite sägs om vad den ska innehålla kan befattningsbeskrivningar se väldigt olika ut, alltifrån några enstaka rader till långa detaljerade texter.

Om man nu ens får sina arbetsuppgifter nedpräntade på papper. På många arbetsplatser kan arbetsgivaren strunta i det. Kanske för att man tycker att alla anställda ändå vet vad de ska göra och även måste kunna hoppa in där det behövs.

Men en befattningsbeskrivning kan spela roll vid olika förhandlingar med arbetsgivaren, menar Ted Pellikaan, ombudsman på Unionens regionkontor i Småland.

– Exempelvis vid löneförhandlingar där chefer kan ha dålig koll på vad man gör. Det är också lätt att själv glömma ytterligare arbetsuppgifter som har lagts på en under året. Med en beskrivning har man koll, säger han.

Förutsättningen är förstås att dokumentet är uppdaterat.

– Det har man rätt att begära. Om det ändå inte blir gjort är mitt råd att man själv för anteckningar om vilka arbetsuppgifter som läggs på en.

Att det finns svart på vitt vad alla anställda har för uppgifter kan också vara ett stöd för de fackliga företrädarna vid en neddragning på arbetsplatsen.

– Vid stora förändringar som rör många kan ledningar ta beslut utifrån vad man tror att en person gör, därför att de inte har full koll på alla. Skriftliga redogörelser för vad som ingår i alla tjänster ger också de fackliga företrädarna större möjlighet att påverka när turordningen diskuteras, säger Ted Pellikaan.

När en skriftlig redogörelse för vad som ingår i en tjänst kommer upp i rätten handlar det oftast om tvister om turordningsbrott. Eller om att få tillämpa företrädesrätten till en anställning sedan man blivit uppsagd.

– I båda fallen handlar det om att arbetstagaren gör anspråk på en annan befattning och behöver ha tillräckliga kvalifikationer. Och då jämförs denna person med beskrivningen av vad som ingår i den nya tjänsten, säger Mikael Smeds, förbundsjurist på Unionen.

Ändå har en befattningsbeskrivning i de flesta fall ett begränsat värde i domstolen.

– Där det kan ha störst betydelse är i lite mer fria förhandlingssituationer, som för ombudsmän och klubbar på den lokala nivån.

Kan man då vägra att utföra en arbetsuppgift som inte står i ens befattningsbeskrivning?
– Nej, eftersom arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet så är man är ändå skyldig att göra det arbetsgivaren kräver, säger Mikael Smeds.

En bra befattningsbeskrivning

  • Listar alla arbetsuppgifter av betydelse.
  • Visar vilka befogenheter som ingår i tjänsten.
  • Anger mål, om sådana finns.
  • Nämner områden du har ansvar för. 
  • Är daterad – och uppdaterad.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.