Offentlig upphandling av varor och tjänster är en jättemarknad. Omfattningen ligger på mellan 600 och 900 miljarder kronor per år. Men priset på upphandlade varor och tjänster har länge varit den enda urvalsprincipen. Att snåla med skattepengar är bra, men billigt kostar också.

Enligt regeringens utredare Niklas Bruun har det allt för ofta förekommit dåliga arbetsförhållanden på företagen som vunnit upphandlingarna och ibland har anställda inte ens fått minimilön. I dag har hans utredning lämnats till civilministern.

- Det är helt oacceptabelt att man inte behöver ställa krav på att svenska regler och avtal följs, säger civilminister Ardalan Shekarabi till TT.

Det förslag som nu ligger på regeringens bord är en jämkning mellan EU:s lagstiftning och den svenska arbetsmarknadsmodellen, och innebär att upphandlande myndigheter ska ange villkoren för lön, semester och arbetstid i kontraktet. Dessutom ska de även få ställa krav på andra villkor i nivå med kollektivavtal, till exempel försäkringar. 

- Det är bra att det blir tydligt att stat och kommun får och ska ställa denna typ av krav. Man ska inte kunna vinna offentliga upphandlingar genom att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef för TCO och expert i utredningen, i en kommentar.

Från TCO ser man också farhågor med det nya förslaget. Möjligheten att ställa krav på löner och villkor gäller också bara om det bedöms att det finns en risk för oskäliga villkor.

- Om detta tolkas snävt riskerar förslaget att bli ett slag i luften, säger Samuel Engblom, som menar att det även på TCO-förbundens avtalsområde förekommer upphandlingar som vinns med hjälp av arbetsvillkor under branschstandard.

Enligt förslaget kommer det inte att krävas att leverantörerna har tecknat kollektivavtal.