Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Gott rykte ger glada medarbetare

Ett företags goda rykte bidrar till större arbetsglädje hos medarbetarna. Det är dessutom lättare att rekrytera kompetent personal om arbetsplatsen är väl ansedd. Det visar en internationell medarbetarundersökning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Ett företag med gott rykte ger dtolta och glada medarbetare. Colourbox

Var tionde medarbetare uppger att den största källan till arbetsglädje är företagets anseende och stolta medarbetare är helt klart bra för varumärket. Bland dem som upplever att de jobbar på ett företag med gott rykte tipsar sex av tio andra om att söka jobb på arbetsplatsen och sju av tio rekommenderar gärna företagets produkter och erbjudanden.

På företag med dåligt anseende gäller det omvända, sju av tio medarbetare låter bli att rekommendera andra att söka jobb på företaget och sex av tio rekommenderar inte företagets produkter eller tjänster. De anställda kan i värsta fall svärta ner företagets anseende ännu mer genom att tala illa om arbetsgivaren. Det visar en global undersökning som gjorts av konsultföretaget Ennova.

Ett gott anseende hänger ihop med att företaget levererar bra produkter och service samt agerar ”etiskt korrekt”. Medarbetarnas upplevelse av företagets anseende är dessutom starkt kopplat till hur bra det går för verksamheten, ju mer framgångsrik en organisation är desto bättre anseende.

I Sverige har privat sektor något bättre rykte än offentlig sektor, men offentlig sektor är på frammarsch. Anseendet i offentlig sektor har förbättrats markant under de senaste fem åren.

Gott rykte påverkar inte bara personalen utan leder även till fler kunder och fler investeringar.

Läs rapporten

Här finns Ennovas rapport: European Employee Index 2015

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.