Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare för 50-plussare att få nytt jobb

Uppsägningar bland tjänstemän fortsätter att minska. Dessutom blir det allt lättare för 50-plussare att få nytt jobb. Det visar siffror från Trygghetsrådet, som riktar kritik mot Arbetsförmedlingens krav på att söka jobb i hela landet.
Linnea Andersson Publicerad
Julie Jacobson / TT
Hillary Clinton fyller 68 i oktober och är inte ensam om att exemplifiera att kompetens slår ålder. Julie Jacobson / TT

- Kompetens slår ålder, konstaterade Carl-Gustaf Leinar, vd TRR Trygghetsrådet, vid ett Almedalsseminarium under onsdagsförmiddagen och hänvisade till att TRR märker av en attitydförändring gentemot dem som har "fyllt år många gånger".

Glädjande, tyckte Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande som även hon uttryckte hopp inför framtiden, med undantag för den svacka som drabbat många av Unionens medlemmar i och med uppsägningarna på Ericsson och Sony Mobile.

Under årets första halva fick 14 procent fler 50- till 59-åringar arbete jämfört med motsvarande period förra året. Snittåldern på dem som förlorar jobbet ökar dock. Bäst i klassen på att ge även den mognare delen av arbetskraften nytt jobb är Skåneregionen, där 32 procent av de som är mellan 50 och 59 år hade nytt arbete efter sex månader.

Men det är inte bara 50-plussarnas jobbförutsättningar som ökar. Hela arbetsmarknaden blir bättre enligt TRR och uppsägningarna av tjänstemän har sjunkit 25 månader i raken. I år med fem procent, eller 459 personer, jämfört med förra årets första halvår. Av de som sades upp i år fick 91 procent nytt jobb redan under första halvåret.  Mellan 66 och 67 procent av dem fick i sin tur en tillsvidareanställning, något färre än tidigare år.

Däremot har antalet tjänstemän anställdes minskat något, två procent, jämfört med samma period förra året.

- Det föds för få ingenjörer i det här landet, sade Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv, vid seminariet, med anledningen av ingenjörers mycket goda chanser till jobb.

Även ekonomer och IT-personer med rätt kompetens har lätt att få jobb i dagens Sverige.

Branschen service och tjänster anställer flest, men Carl-Gustaf Leinar nämnde även företag som Spotify, dataspelsföretag som Mojang och King samt näthandeln där många nya arbetstillfällen skapas. Digitaliseringen bidrar visserligen till att en hel del tjänstemän förlorar jobben, men ny teknik gör att nya jobb tillkommer.

- Förändringen är här för att stanna, enligt Carl-Gustaf Leinar.

Cecilia Fahlberg menar att det finns många positiva effekter av digitaliseringen och att hon tror att vi i Sverige kommer klara av den snabba strukturomvandlingen tack vare att vi dels har en hög IT-vana, dels att vi är innovativa.

Gemensamt för många av de nya företagen är dock att de söker precis rätt och unik kompetens. TRR tycker dock att företagen borde bredda sin syn på kompetens vid rekrytering, eller som Leinar uttrycker det ”den som är näst bäst i dag kan bli bäst i morgon”. TRR riktar generellt kritik mot arbetsgivare som har en alltför snäv syn på kompetens och att man rekryterar i redan befintliga cirklar.

Ett annat orosmoln på arbetsmarknadshimlen är enligt Trygghetsrådet Arbetsförmedlingens krav på att man som arbetslös ska söka jobb i hela landet. TRR menar att eftersom arbetsgivare inte vill bli dränkta i ansökningar låter de i stället bli att utlysa tjänster på AF:s platsbank och liknande.

- Det är förödande och förstör arbetsmarknaden, sade Carl-Gustaf Leinar.

Att bli uppsagd från ett jobb drabbar en stor del av arbetskraften någon gång i livet. Men som tjänsteman är det inte alls säkert att man behöver misströsta över sin ekonomiska situation. Många som blir uppsagda har haft en lön under deras marknadsvärde och 30 procent av dem som får nytt jobb efter en uppsägning får bättre betalt på det nya jobbet.

Däremot ser TRR ett problem i att många som blir uppsagda inte har rätt kompetens och en utmaning i att hitta en form för att ta nya jobbtag mitt i livet.

Både Cecilia Fahlberg (Unionen) och Carl-Gustaf Leinar (TRR) uttryckte dessutom en oro över den psykosociala ohälsan bland tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.