Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
- Kompetens slår ålder, konstaterade Carl-Gustaf Leinar, vd TRR Trygghetsrådet, vid ett Almedalsseminarium under onsdagsförmiddagen och hänvisade till att TRR märker av en attitydförändring gentemot dem som har "fyllt år många gånger".
Glädjande, tyckte Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande som även hon uttryckte hopp inför framtiden, med undantag för den svacka som drabbat många av Unionens medlemmar i och med uppsägningarna på Ericsson och Sony Mobile.
Under årets första halva fick 14 procent fler 50- till 59-åringar arbete jämfört med motsvarande period förra året. Snittåldern på dem som förlorar jobbet ökar dock. Bäst i klassen på att ge även den mognare delen av arbetskraften nytt jobb är Skåneregionen, där 32 procent av de som är mellan 50 och 59 år hade nytt arbete efter sex månader.
Men det är inte bara 50-plussarnas jobbförutsättningar som ökar. Hela arbetsmarknaden blir bättre enligt TRR och uppsägningarna av tjänstemän har sjunkit 25 månader i raken. I år med fem procent, eller 459 personer, jämfört med förra årets första halvår. Av de som sades upp i år fick 91 procent nytt jobb redan under första halvåret. Mellan 66 och 67 procent av dem fick i sin tur en tillsvidareanställning, något färre än tidigare år.
Däremot har antalet tjänstemän anställdes minskat något, två procent, jämfört med samma period förra året.
- Det föds för få ingenjörer i det här landet, sade Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv, vid seminariet, med anledningen av ingenjörers mycket goda chanser till jobb.
Även ekonomer och IT-personer med rätt kompetens har lätt att få jobb i dagens Sverige.
Branschen service och tjänster anställer flest, men Carl-Gustaf Leinar nämnde även företag som Spotify, dataspelsföretag som Mojang och King samt näthandeln där många nya arbetstillfällen skapas. Digitaliseringen bidrar visserligen till att en hel del tjänstemän förlorar jobben, men ny teknik gör att nya jobb tillkommer.
- Förändringen är här för att stanna, enligt Carl-Gustaf Leinar.
Cecilia Fahlberg menar att det finns många positiva effekter av digitaliseringen och att hon tror att vi i Sverige kommer klara av den snabba strukturomvandlingen tack vare att vi dels har en hög IT-vana, dels att vi är innovativa.
Gemensamt för många av de nya företagen är dock att de söker precis rätt och unik kompetens. TRR tycker dock att företagen borde bredda sin syn på kompetens vid rekrytering, eller som Leinar uttrycker det ”den som är näst bäst i dag kan bli bäst i morgon”. TRR riktar generellt kritik mot arbetsgivare som har en alltför snäv syn på kompetens och att man rekryterar i redan befintliga cirklar.
Ett annat orosmoln på arbetsmarknadshimlen är enligt Trygghetsrådet Arbetsförmedlingens krav på att man som arbetslös ska söka jobb i hela landet. TRR menar att eftersom arbetsgivare inte vill bli dränkta i ansökningar låter de i stället bli att utlysa tjänster på AF:s platsbank och liknande.
- Det är förödande och förstör arbetsmarknaden, sade Carl-Gustaf Leinar.
Att bli uppsagd från ett jobb drabbar en stor del av arbetskraften någon gång i livet. Men som tjänsteman är det inte alls säkert att man behöver misströsta över sin ekonomiska situation. Många som blir uppsagda har haft en lön under deras marknadsvärde och 30 procent av dem som får nytt jobb efter en uppsägning får bättre betalt på det nya jobbet.
Däremot ser TRR ett problem i att många som blir uppsagda inte har rätt kompetens och en utmaning i att hitta en form för att ta nya jobbtag mitt i livet.
Både Cecilia Fahlberg (Unionen) och Carl-Gustaf Leinar (TRR) uttryckte dessutom en oro över den psykosociala ohälsan bland tjänstemän.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.