Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare för 50-plussare att få nytt jobb

Uppsägningar bland tjänstemän fortsätter att minska. Dessutom blir det allt lättare för 50-plussare att få nytt jobb. Det visar siffror från Trygghetsrådet, som riktar kritik mot Arbetsförmedlingens krav på att söka jobb i hela landet.
Linnea Andersson Publicerad
Julie Jacobson / TT
Hillary Clinton fyller 68 i oktober och är inte ensam om att exemplifiera att kompetens slår ålder. Julie Jacobson / TT

- Kompetens slår ålder, konstaterade Carl-Gustaf Leinar, vd TRR Trygghetsrådet, vid ett Almedalsseminarium under onsdagsförmiddagen och hänvisade till att TRR märker av en attitydförändring gentemot dem som har "fyllt år många gånger".

Glädjande, tyckte Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande som även hon uttryckte hopp inför framtiden, med undantag för den svacka som drabbat många av Unionens medlemmar i och med uppsägningarna på Ericsson och Sony Mobile.

Under årets första halva fick 14 procent fler 50- till 59-åringar arbete jämfört med motsvarande period förra året. Snittåldern på dem som förlorar jobbet ökar dock. Bäst i klassen på att ge även den mognare delen av arbetskraften nytt jobb är Skåneregionen, där 32 procent av de som är mellan 50 och 59 år hade nytt arbete efter sex månader.

Men det är inte bara 50-plussarnas jobbförutsättningar som ökar. Hela arbetsmarknaden blir bättre enligt TRR och uppsägningarna av tjänstemän har sjunkit 25 månader i raken. I år med fem procent, eller 459 personer, jämfört med förra årets första halvår. Av de som sades upp i år fick 91 procent nytt jobb redan under första halvåret.  Mellan 66 och 67 procent av dem fick i sin tur en tillsvidareanställning, något färre än tidigare år.

Däremot har antalet tjänstemän anställdes minskat något, två procent, jämfört med samma period förra året.

- Det föds för få ingenjörer i det här landet, sade Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv, vid seminariet, med anledningen av ingenjörers mycket goda chanser till jobb.

Även ekonomer och IT-personer med rätt kompetens har lätt att få jobb i dagens Sverige.

Branschen service och tjänster anställer flest, men Carl-Gustaf Leinar nämnde även företag som Spotify, dataspelsföretag som Mojang och King samt näthandeln där många nya arbetstillfällen skapas. Digitaliseringen bidrar visserligen till att en hel del tjänstemän förlorar jobben, men ny teknik gör att nya jobb tillkommer.

- Förändringen är här för att stanna, enligt Carl-Gustaf Leinar.

Cecilia Fahlberg menar att det finns många positiva effekter av digitaliseringen och att hon tror att vi i Sverige kommer klara av den snabba strukturomvandlingen tack vare att vi dels har en hög IT-vana, dels att vi är innovativa.

Gemensamt för många av de nya företagen är dock att de söker precis rätt och unik kompetens. TRR tycker dock att företagen borde bredda sin syn på kompetens vid rekrytering, eller som Leinar uttrycker det ”den som är näst bäst i dag kan bli bäst i morgon”. TRR riktar generellt kritik mot arbetsgivare som har en alltför snäv syn på kompetens och att man rekryterar i redan befintliga cirklar.

Ett annat orosmoln på arbetsmarknadshimlen är enligt Trygghetsrådet Arbetsförmedlingens krav på att man som arbetslös ska söka jobb i hela landet. TRR menar att eftersom arbetsgivare inte vill bli dränkta i ansökningar låter de i stället bli att utlysa tjänster på AF:s platsbank och liknande.

- Det är förödande och förstör arbetsmarknaden, sade Carl-Gustaf Leinar.

Att bli uppsagd från ett jobb drabbar en stor del av arbetskraften någon gång i livet. Men som tjänsteman är det inte alls säkert att man behöver misströsta över sin ekonomiska situation. Många som blir uppsagda har haft en lön under deras marknadsvärde och 30 procent av dem som får nytt jobb efter en uppsägning får bättre betalt på det nya jobbet.

Däremot ser TRR ett problem i att många som blir uppsagda inte har rätt kompetens och en utmaning i att hitta en form för att ta nya jobbtag mitt i livet.

Både Cecilia Fahlberg (Unionen) och Carl-Gustaf Leinar (TRR) uttryckte dessutom en oro över den psykosociala ohälsan bland tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)