Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att släppa jobbet på semestern

En av fyra privata tjänstemän är tillgängliga för arbete under semestern och en av sex har svårt att släppa tankarna på jobbet. Trots det saknar de flesta arbetsplatser en policy för när medarbetare förväntas vara tillgängliga på mejl och mobil. Det visar Unionens årliga undersökning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du svårt att lägga bort mobilen och koppla bort jobbet under semestern? Du är inte ensam. Colourbox

Efter en lång och rekordkall vår är vi nog flera som känner att sommarledigheten är mer behövlig än någonsin. Men att helt koppla bort jobbet under semestern är lättare sagt än gjort. Kanske har du wifi i sommarstugan och visst är det svårt att ignorera när du hör att det plingar till i mobilen av ett inkommande mejl.

Bland tjänstemän inom privat sektor upplever 25 procent att de är tillgängliga för jobb under sin semester, enligt Unionens undersökning ”Tillgänglighet under semestern 2015”. Omkring hälften av de som ingår i undersökningen skulle dock vilja slippa vara tillgängliga när de är lediga. Bland kvinnor är siffran ännu högre, 58 procent.

En av fyra tycker att det hindrar dem från att koppla av och lika många säger att de får negativa kommentarer från vänner och familj om de står jobbet till buds under semestern. Nästan lika många upplever dessutom att det gör att de får mindre tid för familj och vänner.

Att många ändå är nåbara under semestern beror på flera saker. Främsta anledningen är att man vill underlätta för kunder och klienter samt för kollegor. En av sex upplever att chefer och ledning förväntar sig att de är tillgängliga.

Tre av fem tjänstemän tycker att deras arbetsbelastning är hög eller för hög. Av dem som jobbar trots att de har semester svarar en av sju att de gör det för att slippa hög arbetsbelastning när de kommer tillbaka till jobbet. Det är fler som arbetar under ledigheten i grupperna 40- till 49-åringar, boende i Sydsverige samt bland de som tjänar 800 000 kronor eller mer om året.

Trots att många anställda upplever nåbarheten som ett problem svarar 57 procent att de inte har diskuterat rutiner för tillgänglighet under semestern på sina arbetsplatser. Bara 12 procent svarar att de har en policy som reglerar när man förväntas vara tillgänglig via mobil och mejl.

– För att kunna vara ledig och koppla av från jobbet i sommar behövs tydliga överenskommelser på arbetsplatsen om vad som förväntas av dig som medarbetare. I dag är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken i ett allt mer hektiskt arbetsliv. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att få fler mejl- och mobilpolicys på plats, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Under de senaste fem åren har hälften av de privata tjänstemännen ändrat inställning till att vara tillgängliga för jobb under semestern. Men alla är inte negativa. Medan 57 procent av de som ändrat åsikt säger sig ha blivit mer negativa, svarar 29 procent att de har blivit mer positiva.

Drygt en av sex (17 procent) kan inte ta ut fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna om de vill, trots att har rätt till det enligt semesterlagen. För två år sedan var samma siffra 22 procent och förra året 16 procent.

Tillgänglighet under semestern 2015

Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Unionen, genom webbaserade intervjuer bland tjänstemän i privat sektor.

Reslutaten bygger på svar från 1 033 personer under perioden 12 - 22 maj 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.