Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Algoritmen - chefens bästa vän?

En studie från det amerikanska universitetet MIT visar att människor i vissa sammanhang föredrar att arbetsledas av en robot, framför en mänsklig chef. Robotchefen styrde teamet effektivare och ”förstod” sina medarbetare bättre. Mjukvarurobotar ger samtidigt bättre affärsbeslut, visar andra studier. Är den smarta algoritmen den nya chefens bästa vän?
Gabriella Westberg Publicerad
humanoiden Pepper
Är humanoiden Pepper chefens nya bästa vän? Koji Sasahara/AP/TT

Experimentet vid MIT rörde en mindre projektgrupp om tre, där projektledaren var helt eller delvis automatiserad, alternativt en fullt analog människa. Det visade sig att medarbetarna hellre tog order från en robot än från en mänsklig chef och att roboten styrde gruppen mot effektivare produktivitet. Deltagarna i experimentet uppgav också att roboten ”förstod” dem bättre, enligt Business Insider.

MIT-forskarna drog ett antal slutsatser av studien, bland annat att människor vill vara delaktiga i beslut, men helst slippa alla administrativa och vardagliga beslut som också kommer med ledarskapet.

Det innebär inte att en robot nödvändigtvis ska ersätta chefen, menar Matthew Gombolay som lett studien, men att en klok chef kan dra nytta av att en algoritm faktiskt ofta är bättre på att delegera, schemalägga och koordinera uppgifter.

Alltså typiskt regelbaserade uppgifter som är viktiga för medarbetarna men som många chefer tenderar att skjuta på framtiden för att istället prioritera de större och hårdare  frågorna. 

I en annan undersökning, gjord av bemanningsföretaget Manpower, uppger varannan att de ser fram emot att deras arbetsuppgifter automatiseras. Allra mest positiva är cheferna, som ser digitaliseringen som ett sätt att effektivisera arbetsdagen.  

Mjukvarurobotar i kombination med insamling av data ger också bättre underbyggda affärsbeslut, enligt en amerikansk undersökning där 537 affärs- och IT-ansvariga beslutsfattare inom en mängd olika sektorer som bank, finans, försäkring, vård, läkemedel etcetera tillfrågats. 

Många chefer utmanas i dag av att behöva leda globala team. Andra jobbar i aktivitetsbaserade kontor där man inte alltid vet var medarbetarna befinner sig. Med hjälp av digitala stämpelklockor och lokaliseringsappar kan chefen ändå följa hur och varifrån medarbetarna jobbar.  

- Vi har jobbat mycket med distansledarskap och försökt lösa utmaningarna med att coacha och ge feedback när man inte har sina medarbetare på samma plats, berättar Pierre Lindmark, som är en av grundarna av det svenska digitala verktyget Winningtemp. 

Winningtemp följer individens och gruppens arbete i projekt och mot uppställda mål och bryter in i realtid med frågor till medarbetarna: hur går det? Känns den här uppgiften meningsfull? Känner du arbetsglädje?  Känns målet vi jobbar mot relevant? 

Hård data från pågående projekt, ekonomiska rapporter etcetera kan samlas in tillsammans med mjuka data från medarbetarnas feedback och stämmas av mot uppställda mål.

Den mänskliga chefen kan i praktiken följa det hela på distans från sin mobil. Dit skickas också påminnelser med push-avisering och uppmaningar om att hålla veckovisa avstämningsmöten - som till exempel kan hållas via Skype eller motsvarande tjänst för den som leder på distans.

Det Pierre Lindmark och hans kollega Mathias Hansson vill med Winningtemp är att skapa en agil målhantering, som genom uppföljning och återkoppling ska bidra till en stärkt vi-känsla och bättre arbetsglädje. Det vill säga, låta algoritmen göra en del av chefens jobb.

Vaksam med data

Som med alla tjänster som samlar in användardata bör man vara vaksam så att det inte tippar över till otillbörlig övervakning.

Även om det delvis är möjligt att använda tjänsten så, är inte syftet med Winningtemp är att kontrollera medarbetarnas prestationer, försäkrar Pierre Lindmark.

Den ”mjuka” data, där man uppger sådant som arbetsglädje och meningsfullhet, kan chefen bara se på gruppnivå, inte på individnivå.

Den andra delen visar däremot på hur nära målet individen och gruppen kommit och innebär alltså en slags prestationsmätning.

- Min erfarenhet är att prestation är något man vill visa andra. Men medarbetaren kan också välja om gruppen ska se ett individuellt mål, säger Pierre Lindmark. 

Läs mer om vad man bör tänka på när stora mängder data samlas in, på Datainspektionens hemsida. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.