Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kritiserat förslag mot matchfixning gick igenom

På lördagen den 30 maj röstade idrottsförbunden enhälligt igenom förslaget på nytt regelverk för att motverka matchfixning, vid Riksidrottsförbundets stämma.
Gabriella Westberg Publicerad

Införandet av reglementet innebär bland annat en skärpning av straffsanktioner – med från ett till maximalt tio års avstängning från matchspel  - mot spelare som medverkar till att manipulera tävlingsresultat, eller från böter upp till max tio års avstängning* för den som inte anmäler misstanke om att någon avser att påverka utgången av en match.

Inte minst det senare, anmälningsplikten, har Unionen och Sico, som organiserar hockeyspelare, reagerat starkt emot, då det i praktiken kan innebära att en professionell spelare förhindras att utöva sitt yrke i flera års tid, utan att ens själv ha agerat brottsligt.

Även att det innebär ett separat regelverk, vid sidan av RF:s ordinarie stadgar, har kritiserats.

”Ett starkt vägande skäl med ett separat reglemente är att det gör det tydligare för de aktiva inom idrotten att förstå vad som inte är tillåtet, vilket även underlättar hanteringen av de ärenden där det finns misstankar om matchfixning”, heter det i ett pressmeddelande från stämman.

Riksidrottsförbundet har också tagit fram en webbaserad utbildning som riktar sig till aktiva, domare och ledare, för hur det nya regelverket för att motverka matchfixning är tänkt att användas.  

 

* Från början var straffsatsen den samma oavsett om man själv medverkade till manipulation eller om man underlät att anmäla misstanke om att någon avsåg manipulera tävlingsresultat. Under våren, efter synpunkter kommit in från olika håll korrigerades minimistraffet för anmälningsplikten till böter på omkring 10 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.