Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kritiserat förslag mot matchfixning gick igenom

På lördagen den 30 maj röstade idrottsförbunden enhälligt igenom förslaget på nytt regelverk för att motverka matchfixning, vid Riksidrottsförbundets stämma.
Gabriella Westberg Publicerad

Införandet av reglementet innebär bland annat en skärpning av straffsanktioner – med från ett till maximalt tio års avstängning från matchspel  - mot spelare som medverkar till att manipulera tävlingsresultat, eller från böter upp till max tio års avstängning* för den som inte anmäler misstanke om att någon avser att påverka utgången av en match.

Inte minst det senare, anmälningsplikten, har Unionen och Sico, som organiserar hockeyspelare, reagerat starkt emot, då det i praktiken kan innebära att en professionell spelare förhindras att utöva sitt yrke i flera års tid, utan att ens själv ha agerat brottsligt.

Även att det innebär ett separat regelverk, vid sidan av RF:s ordinarie stadgar, har kritiserats.

”Ett starkt vägande skäl med ett separat reglemente är att det gör det tydligare för de aktiva inom idrotten att förstå vad som inte är tillåtet, vilket även underlättar hanteringen av de ärenden där det finns misstankar om matchfixning”, heter det i ett pressmeddelande från stämman.

Riksidrottsförbundet har också tagit fram en webbaserad utbildning som riktar sig till aktiva, domare och ledare, för hur det nya regelverket för att motverka matchfixning är tänkt att användas.  

 

* Från början var straffsatsen den samma oavsett om man själv medverkade till manipulation eller om man underlät att anmäla misstanke om att någon avsåg manipulera tävlingsresultat. Under våren, efter synpunkter kommit in från olika håll korrigerades minimistraffet för anmälningsplikten till böter på omkring 10 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.