Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kritiserat förslag mot matchfixning gick igenom

På lördagen den 30 maj röstade idrottsförbunden enhälligt igenom förslaget på nytt regelverk för att motverka matchfixning, vid Riksidrottsförbundets stämma.
Gabriella Westberg Publicerad

Införandet av reglementet innebär bland annat en skärpning av straffsanktioner – med från ett till maximalt tio års avstängning från matchspel  - mot spelare som medverkar till att manipulera tävlingsresultat, eller från böter upp till max tio års avstängning* för den som inte anmäler misstanke om att någon avser att påverka utgången av en match.

Inte minst det senare, anmälningsplikten, har Unionen och Sico, som organiserar hockeyspelare, reagerat starkt emot, då det i praktiken kan innebära att en professionell spelare förhindras att utöva sitt yrke i flera års tid, utan att ens själv ha agerat brottsligt.

Även att det innebär ett separat regelverk, vid sidan av RF:s ordinarie stadgar, har kritiserats.

”Ett starkt vägande skäl med ett separat reglemente är att det gör det tydligare för de aktiva inom idrotten att förstå vad som inte är tillåtet, vilket även underlättar hanteringen av de ärenden där det finns misstankar om matchfixning”, heter det i ett pressmeddelande från stämman.

Riksidrottsförbundet har också tagit fram en webbaserad utbildning som riktar sig till aktiva, domare och ledare, för hur det nya regelverket för att motverka matchfixning är tänkt att användas.  

 

* Från början var straffsatsen den samma oavsett om man själv medverkade till manipulation eller om man underlät att anmäla misstanke om att någon avsåg manipulera tävlingsresultat. Under våren, efter synpunkter kommit in från olika håll korrigerades minimistraffet för anmälningsplikten till böter på omkring 10 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.